NBA visar nolltolerans mot rasism

Nyheten om Los Angeles Clippers ägare Donald Sterling har nått hela vägen till svenska medier de senaste dagarna. Det var i lördags som ljudinspelningar läckte ut där Sterling uttalat sig starkt rasistiskt. Kritiska röster spred sig snabbt bland spelare, coacher, fans och hela vägen till Vita huset.

Om det är några som kan strategisk kommunikation, är det NBA. Det är därför jag med stor spänning väntat på hur ligan, som är en av världens skickligaste varumärkesbyggare, skulle hantera det kritiska läget.

Handlingskraften lät inte vänta på sig. Ligans nya commissioner Adam Silver höll under gårdagen presskonferens där han presenterade beslutet. Att ägaren av Los Angeles Clippers, Donald Sterling, blir ”banned for life”. Det innebär bl.a. att han inte kommer få närvara i möten med laget och spelarna, eller i möten med NBA. Vilket förhoppningsvis leder till att han väljer att sälja laget, som han ägt sedan 1981. Han ska dessutom betala 2,5 miljoner dollar i böter. Pengarna ska doneras till organisationer som arbetar mot diskriminering och för tolerans.

NBA visar prov på högklassig kriskommunikation, och stärker sitt varumärke ytterligare, genom att sätta ned foten och visa vad ligan står för. Klara och tydliga signaler som sänds ut när man inte viker sig för en väldigt rik gubbe med väldigt sunkiga värderingar. Snygg hantering.

[youtubeplay id=”vHCgmVikntw” size=”large”]

Ge blod med Walking Dead

En kampanj värd att uppmärksamma är den här ”ge blod”-kampanjen som lanserades inför säsong 4 av zombieserien Walking Dead.

[youtubeplay id=”Wf6ZXq71ujw#t” size=”large”]

Problemet med Cisions bloggtopplista

Jag håller ständigt utkik efter intressanta bloggar som skriver om marknadsföring, reklam och PR. När listor, länkar och rekommendationer presenteras är jag där som en hök för att hitta intressant innehåll.

Cision presenterade förra veckan en lista där de rankar topp 10 bloggar inom kommunikation, reklam och PR. Vilken jag hungrigt kastade mig över!

Vad som presenterades var en lista med bra bloggar. Men döm av min förvåning när knappt någon av dem skriver om reklam eller PR (i bemärkelsen marknads PR/marknadsföring).

  1. Nikke Index
  2. Sökmotorkonsult.se
  3. ronnestam.com
  4. Deepedition DigitalPR
  5. Doktor Spinn
  6. Sociala medier
  7. jardenberg unedited
  8. åkestam.holst
  9. Nina Åkestam
  10. PRAT

Majoriteten av bloggarna skriver om sökmotoroptimering, internet och sociala medier.

Hur kommer det sig att listan ser ut så?

Jo, det finns en naturlig förklaring. Bloggarnas placering grundas nämligen på ”en metodik som utgår från inlänkar, relevans, hur ofta bloggen uppdateras, läsarkommentarer och delning i sociala medier, Twitterföljare och Facebook-likes”.

Det är alltså inte så konstigt att de som är experter på ”inlänkar, relevans, delning och sociala medier” – hamnar högt på en topplista som baseras på just ”inlänkar, relevans, delning och sociala medier”.

Innan alla inblandade ”pucklar på mig” vill jag förstås erkänna att det här kanske är ett mindre problem än vad rubriken ger sken av. Frågan är bara var jag hittar alla bra reklam och (marknads-)PR bloggar?

Tipsa gärna.

/Höken

PR-bluff? Låt oss kalla det dold-PR kampanj

Förra året florerade begreppen ”PR-bluff” och ”PR-trick” åt höger och vänster. Tre kampanjer som bidrog till diskussionerna var Marabou’s Black, Frisk & Fri’s Miss Skinny och Lidl’s DILL-restaurang. Den sistnämnda skrev jag om när det begav sig och ifrågasatte då benämningen PR-bluff eftersom jag inte håller med om att det var en bluff.

Jag läste en kandidatuppsats som behandlat de här tre kampanjerna, ”När målet helgar mediet – En kvalitativ studie av dold PR”, skriven av Rebecka Gustafson (du hittar den här). I studien har personer från bakomliggande byråer intervjuats. Från Shout (Miss Skinny), Forsman & Bodenfors (Marabou’s Black) och Ingo (Lidl’s DILL).

[youtubeplay id=”S62mQyLAZl8″ size=”large”]

 

Den gemensamma nämnaren för kampanjerna är att de velat bevisa något genom att gå via en ny arena. Därför var den riktiga avsändaren dold från början och har sedan avslöjats tillsammans med det egentliga budskapet.

Istället för att kalla tillvägagångssättet ”PR-bluffar” används benämningen ”dold-PR” i uppsatsen, en definition jag tycker är bättre och mer träffande.

NYA ARENOR
Alla tre har skapat uppmärksamhet genom att presentera sig på en ny arena. Dill genom att placera sig i restaurangbranschen, Miss Skinny i modebranschen och Marabou i musikbranschen.

Det är bytet av arena som gjort att kampanjerna inledningsvis använt dold-PR för att göra vistelsen på arenan trovärdig och inte låta fördomar påverka mottagarnas uppfattning av budskapet. Man har utgått ifrån att mottagandet inte blivit detsamma om riktiga avsändaren varit synlig från början.

När man ska få uppmärksamhet på en ny arena gäller det att överträffa det normala och presentera något provocerande, uppseendeväckande och oväntat – utan att vara för orimlig. Något alla tre lyckades med.

Att Tommy Nilsson skulle byta artistnamn till Black, en popup-lyxkrog som hade öppet under begränsad tid med billiga priser, och en nätbutik som bara sålde kläder med ”size zero”.

[youtubeplay id=”k3Mp_GIxId4″ size=”large”]

 

DRAMATURGIN GAV SKJUTS
Tillvägagångssättet med avslöjanden skapade en dramaturgi. Avslöjandena gav kampanjerna en viral skjuts som blev större än vad någon av byråerna hade väntat sig.

Det skapade två typer av debatter. För det första en debatt om själva taktiken, med dold-PR. Och för det andra en debatt om sakfrågan. Exempelvis ätstörningar och ideal för Miss Skinny eller kvalitet på lågprismat för Dill.

Dold-PR som strategi kan alltså ses som en engångsaktivitet för att aktivera målgrupperna och engagera dem i en debatt.

SPRIDNING VS. RELATIONSSKAPANDE
Det huvudsakliga syftet var att skapa spridning och nå en stor målgrupp, vilket alla byråerna menade att de lyckats med. Genomslagskraften har prioriterats framför att skapa relationer med målgruppen.

Oftast brukar PR (public relations) handla om att påverka relationen till sin omgivning. Därför kan det, sett utifrån ett PR-perspektiv, ses som problematiskt att kampanjerna utgår från att skapa spridning snarare än relationer.

Det finns en balansakt som är viktig vid den här formen av kampanjer, i förhållandet mellan att skapa och upprätthålla organisationens anseende och trovärdighet – kontra att utforma ett budskap som får genomslag. Byråerna vittnar om att dessa diskussioner förts fram och tillbaka.

[youtubeplay id=”foT0AnK5Se4#t” size=”large”]

 

FÖR- OCH NACKDELAR MED DOLD-PR
För dessa tre exempel har användandet av dold-PR uppfyllt de syften som respektive kampanj haft. Det dolda budskapet har inte varit kampanjernas huvudsyfte, utan snarare hjälpt dem att komma runt reklamundvikande och fördomar. De har därmed kunnat förmedla viktiga poänger och fångat sina målgruppers uppmärksamhet.

Dold-PR kan ses som ett verktyg för att med mindre medel nå en stor målgrupp, väcka en fråga och skapa debatt.

En av nackdelarna är osäkerheten kring hur organisationen kommer uppfattas av målgrupperna. Det finns en risk att förmedlarmålgrupperna (de som sprider information om kampanjen) kan känna sig lurade, vilket också skedde i viss utsträckning. Kampanjerna är också beroende av att nyhetsflödet inte innehåller konkurrerande budskap som tar uppmärksamheten från dem.

Konsumenters syn på hållbarhet och varumärken

Sustainable Brand Insight genomför årligen en studie kring varumärken och hållbarhet. De kallar den ”Skandinaviens största varumärkesstudie som fokuserar på hållbarhet” och årets resultat presenterades i slutet av mars. Studien baseras på 24,000 deltagare fördelat på fyra länder (Sverige, Danmark, Norge och Finland) och omfattade sammanlagt 633 varumärken. Syftet är att understryka vikten av sustainable branding.

En intressant insikt från studien är att intresset för hållbarhet framförallt stigit inom livsmedelsbranschen. Efterfrågan på ekologisk mat har ökat p.g.a. av ökad medvetenheten hos konsumenter, ny forskning på området och avslöjade matskandaler i media. En annan anledning till att just ekologiskt ökar inom matindustrin är att det för konsumenten är ett ”lättare ställningstagande” att köpa t.ex. ekologisk mjölk eller frukt än att köpa en miljöbil.

Sammantaget tycks en förändring vara i rörelse, vilket gör att hållbarhet kommer bli allt viktigare för varumärken i framtiden. Man har börjat se en rörelse från att konsumenter går ”från en magkänsla till verklig medvetenhet”.

Utifrån studien har man identifierat fyra konsumentgrupper vars beteende skiljer sig i förhållande till hållbarhet och varumärken. Konsumenterna delades upp enligt följande:

1. Ego (26% av svenskarna)
Denna grupp är främst inriktad på pris, oavsett köpet. Efter priset kommer funktionalitet, upplevd kvalitet och livslängd som de viktigaste attributen. Dessa personer karaktäriseras av kortsiktigt tänkande, söker efter enkla lösningar, att välja första bästa produkt / tjänst som uppfyller deras behov och bara bry sig om vad som är bäst för dem själva. Kunskapsnivån om hållbarhet i denna grupp är låg.

2. Måttliga (50% av svenskarna)
Denna grupp utgör ungefär hälften av befolkningen. De ställer generella krav på livslängd, kvalitet och funktionalitet. Prioriterar pris men tycker också att hållbarhet är intressant. De är i första hand passiva mottagare och medvetna om hållbarhetsdebatten. Denna grupp är jämnt fördelad över kön, ålder och inkomst.

3. Smarta (17% av svenskarna)
Denna grupp består av målmedvetna personer, främst kvinnor. De är intresserade och medvetna om vilka produkter som är bra för kropp och själ. Priset är inte det primära eftersom de är både villiga att betala för rätt innehåll och har råd. De är nyfikna och intresserade av hållbarhet och diskuterar det gärna med omgivningen. De söker aktivt information innan köp och blir ofta betraktade som kunniga om hållbarhet i sina sociala kretsar.

4. Dedikerade (7% av svenskarna)
Denna grupp utgör den minsta delen av befolkningen, men den i särklass mest hängivna vad gäller hållbarhet. Hållbarhet är den viktigaste faktorn oberoende av köp och situation. Det enda som ibland hindrar är plånbokens storlek eftersom det är en grupp med något lägre inkomster än de andra. De söker och tar till sig information om hållbarhet och diskuterar gärna detta i sina sociala kretsar. De ger och får information om hållbarhet i stor utsträckning och kontaktar gärna företagen för att lära sig mer och ställa frågor.

Det är en majoritet som på ett eller annat sätt bryr sig om hållbarhet, vilket jag betraktar som ganska positivt. Eller vad tycker du?

Av de svenska varumärkena i studien hamnade följande på Topp 10. Lantmännen har det varumärke som uppfattas som det mest hållbara av svenska konsumenter, följt av Saltå Kvarn och Coop. Grattis!

1. Lantmännen
2. Saltå Kvarn
3. Coop
4. IKEA
5. ICA
6. Arla
7. God El
8. Volvo
9. Bodyshop
10. Apoteket

Här kan du läsa hela rapporten.

Foto: AllAboutFitness.se

Vad är reklam?

Jag har funderat mer och mer på begreppet ”reklam”. Man hör folk uttala sig positivt och negativt om reklam, och det pratas ibland om reklamtrötthet. Men vad är egentligen reklam?

En definition av begreppet jag tycker är bra (från boken Reklam – förståelse och förnyelse) lyder:

”Planerad kommunikation från ett identifierbart företag i syfte att få mottagaren att idag eller i framtiden handla på ett sätt som stödjer företagets affär”.

Utgår vi från den här definitionen ryms det en en rad olika kommunikationsinsatser i begreppet. T.ex. annonsering, reklamfilm, produktplacering i TV/film, organisationers medlemstidningar eller populära youtube-klipp som företag ligger bakom.

I Novus reklamrapport från 2012 (svenskarnas inställning till reklam) framgår att det vanligaste folk spontant kommer att tänka på när de hör ordet ”reklam” är följande:
– Bio/tv/reklam
– Jobbigt/Störande/Påträngande
– Påverkan/Manipulation
– Avbrott/Reklampaus
– Papper/Reklamblad/Full brevlåda

De här svaren tyder på att begreppet främst förknippas med just reklam som avbryter och är påträngande, då främst TV-reklam eller reklamblad (som väller ner i brevlådan).

Produktplacering med Pepsi i X-factor

Min gissning är att andra former av reklam. Som produktplaceringarna i X-factor, First kiss-filmen eller City bikes inte uppfattas lika negativt. Trots att dessa kommunikationsinsatser också är reklam.

Det framgår i rapporten att folk är mest positiva till reklam i form av sponsring till idrott, annonser i dagstidningar eller bioreklam. Den gemensamma nämnaren för dessa är att mottagarna känner större kontroll – till skillnad mot att reklamen avbryter.

Min slutsats är att det är svårt att prata om fenomenet ”reklam” utan att tydligare definiera vad det är man menar.

Beroende på vad man som betraktare lägger i ordet, skiljer sig också associationerna. De som förknippar reklam med TV-reklam eller reklamblad i brevlådan får mer negativa associationer till skillnad från dem som förknippar reklam med t.ex. sponsring av idrott eller produktplacering i ett TV-program.

Att fråga folk om reklam, och dra all sådan över en kant, är lite som att ställa frågan ”Vad tycker du om film?”.

Påskägg med inspirationskampanjer

Vad har två busshållplatser och en tidningshållare gemensamt? Tre roliga kommunikationslösningar.

Den första från Pepsi är riktigt bra!

[youtubeplay id=”Go9rf9GmYpM” size=”large”]

[youtubeplay id=”-mQZqKLiMIg” size=”large”]

[youtubeplay id=”LWlHTVTu5ok” size=”large”]

Södertörns Högskola, kunskapsresan annonserar

Södertörns Högskola har i samarbete med Blomquist tagit fram kampanjen #kunskapsresan. När jag såg en annons på bussen idag blev jag fundersam kring målgruppen.

Ur ett kommunikativt perspektiv frågar jag mig om 19-30 åriga blivande studenter lockas till en Högskola genom bilder på pensionärer? Det är ett ovanligt grepp. Även om det här bara är en annons av flera (med olika bilder) bör den här uppfylla sitt syfte. Jag är tveksam.

Magi på dubbla fronter

Det känns självklart att uppmärksamma både den ryska bildmagin från fotografen Elena Shumilova och Jonas Åkerlunds nya magiska samarbete.

Det är upplagt för succé när superklipparen Åkerlund slagit sig samman med Coldplay. Enligt hans Värvet-intervju ska det mynna ut i mer material på sikt. Men hittills har videon till låten Magic släppts. Kanske ingen video som får en att ramla baklänges, även om låten är bra och Åkerlund’s bildspråk alltid har en stark dragningskraft. Däremot ser jag fram emot framtida mer ”dokumentära” material.

[youtubeplay id=”Qtb11P1FWnc” size=”large”]

Vad som däremot fick mig att ramla baklänges var ”fotografundret” Elena Shumilova’s bildserie. Den har redan uppmärksammats i en rad medier senaste tiden och Coldplay kanske skulle ha samarbetat med henne inför singeln Magic, eftersom hennes bilder är helt otroliga! De faller mig extra i smaken eftersom jag gillar levande lysande färger. Mäktigaste jag sett på länge. Se hela samlingen här eller njut av några favoriter nedan. En magisk start på veckan!

Foton: flickr.com

Kalla det dubbelvalår – inte supervalår

Jag har hört flera som av olika anledningar känner sig osäkra på varför det kallas supervalåret 2014. Det har antingen handlat om att man inte vet betydelsen eller så utgår man ifrån att det är mediernas benämning av ett valår. Medierna brukar som bekant använda ”super” och liknande termer i sitt rubrikskapande och i ”pojken och vargen”-anda kanske ordet ”super” har tappat viss kraft.

Den verkliga anledningen till benämningen supervalår är att det är första gången vi i Sverige har Europaparlamentsval och nationella allmänna val samma år. Problemet är att detta inte är någon självklarhet för alla och benämningen supervalår har ingen solklar innebörd.

Mitt förslag är att istället kalla det dubbelvalåret 2014. En benämning som troligtvis skulle förtydliga och bidra till att öka medvetenheten om att vi har två val i år.

Det borde ligga i journalisternas intresse att sprida kunskap och informera allmänheten om båda valen. Då skulle benämningen dubbelvalåret troligtvis vara mer informationseffektivt. Problemet är att benämningen supervalåret troligtvis är mer rubrikeffektivt och därför mer lockande för journalister att använda. Synd.