Vad är Strategisk kommunikation?

Strategisk kommunikation är ett begrepp som många utbildningar, teoretiker och praktiker slänger sig med, men vad betyder det egentligen?

För att zooma in på betydelsen läste jag nyutgåvan av ”Strategisk kommunikation”, skriven av professorerna Jesper Falheimer och Mats Heide från Institutionen för strategisk kommunikation. I boken resonerar de kring begreppet och ger en översikt av centrala teorier och perspektiv på området.

De beskriver Strategisk kommunikation som ”organisationers medvetna kommunikationsinsatser för att nå sina övergripande mål”. Det är inte målen för en viss kommunikationsinsats som står i centrum, utan de verksamhetsrelaterade och många gånger långsiktiga målen.

Övergripande kan man säga att Strategisk kommunikation är ett paraplybegrepp som står på tre ben:

1. Public relations (PR)
2. Organisationskommunikation
3. Marknadskommunikation

Kortfattat handlar PR om att skapa och vidmakthålla goda relationer med sina olika publiker. Det kan också innebära en form av ”damage control”, att arbeta med olika försvarsstrategier under kriser.

Organisationskommunikation har traditionellt sett stått för den interna kommunikationen, men på senare år har extern och intern kommunikation kommit närmre varandra i organisationer. Idag betraktas t.ex. anställda ofta som ambassadörer för sina företaget och extern kommunikation kan användas för att stärka medarbetarna internt. Gränserna suddas ut och det råder idag ett mer ömsesidigt samspel mellan intern och extern kommunikation (för de som lyckas).

Marknadskommunikation, som är det tredje och sista benet, handlar om kommunikationen mellan organisationer och dess kunder. Syftet brukar vara att öka sin försäljning med hjälp av extern kommunikation.

För dig som vill fördjupa dig i strategisk kommunikation ur ett mer kommunikationsteoretiskt perspektiv, tycker jag du ska kasta ett öga på boken.

McDonalds missar tjejerna

McDonalds senaste reklamfilm inför fotbolls-VM är snyggt gjord och fylld med trickfilmade stunts. ”Alla gillar fotboll” skriver Fenjima på Feber. ”Var är alla fotbollstjejer?” säger jag.

[youtubeplay id=”-T7zyezBkuY” size=”large”]

Det är inte varje dag man får slå Mc Donalds på fingrarna. Men den här gången tycker jag de missar skott på öppet mål ur ett ”fotbolls-pedagogiskt” perspektiv.

McDonalds (image) skulle tjäna på att inspirera fler unga killar och tjejer att spela fotboll, vilket de har möjlighet till med reklamens exponeringskraft. Men då måste man ha med BÅDE fotbollskillar och fotbollstjejer i filmen. En tjej på klackar räcker inte för att locka fler tjejer till sporten. Att byta ut någon av killarna till en fotbollsklädd tjej hade gjort den mer slagkraftig.

Onödigt och faktiskt oväntat klantigt.

Berghs Grad Show 2014

Jag var förbi studenternas slututställning ”Make it matter” på Berghs i helgen, och måste säga att det var både roligt och klart inspirerande! Kul att ta del av flera bra kommunikationslösningar på problem från riktiga uppdragsgivare. En väntad reflektion var att det inkluderades mycket appar, hashtags och sociala medier.

Svårt att utse någon favorit, men här är de branding-projekt som representerades med casefilmer på hemsidan.

[youtubeplay id=”snNgoMoIVhs#t” size=”large”]

[vimeoplay id=”95417846″ size=”large”]

[vimeoplay id=”96207905″ size=”large”]

[vimeoplay id=”96187087″ size=”large”]

Retorik bakom kriskommunikation

Retorik är (som jag skrivit tidigare) en kunskap och en konstform som handlar om förmågan att i varje enskilt fall uppfatta det som kan vara övertygande i kommunikationen. Jag brukar likna retorik med noter bakom kommunikationen, därav en användbar kunskap för alla som jobbar med marknadsföring, reklam, PR m.m.

Ett annat intressant område för retoriken är kriskommunikation och krishantering. Nu senast med
NUON – ”Nu upprepar Olofsson nonsens” – affären.

Oftast talas det om kriskommunikation när det handlar om efterkrisfaser, då man hanterar kriser som redan skett. Men kriskommunikation handlar lika mycket om att förebygga och undvika kriser. Lyckad kriskommunikation rör ofta kriser vi aldrig ser.

En krissituation är också en retorisk situation i bemärkelsen att den kräver en kommunikationsinsats. Det kan handla om att informera, övertyga och/eller ena de inblandade. Varje situation har sina speciella omständigheter och det finns ingen exakt mall som alltid kan användas. Retorikens verktyg ökar förståelsen för kommunikationen och är därför användbara under krishanteringen.

Ta exempelvis retorikens Doxa. Vilket handlar om att förstå gruppers gemensamma värderingar, sedvänjor, ideal och övertygelser. Vilket är avgörande i en krissituation för att på bästa sätt kunna kommunicera med inblandade parter. Något som verkar ha brustit vid polisens insats under Husbykravallerna.

Ett annat exempel är retorikens Apologia, konsten att bemöta anklagelser. För att apologia ska uppfattas som etisk bör man erkänna felaktiga handlingar, uttrycka beklagande, be om ursäkt och få till stånd en försoning.

Som sagt, inom retoriken finns många verktyg.

I boken ”Krisretorik”, av författarna Brigitte Mral och Orla Vigsjö, ges en rad exempel på krishändelser med analyser av hur de hanterats. Ett tips för dig som vill öka din förståelse för kriskommunikation.

Social by default

Jag kikade på föreläsningen från KNTNT med Sarah Larsson Bernhardt och Deeped Niclas Strandh. Utifrån rubriken Social by default pratar de om strategi, verktyg och tankar kring hur företag kan arbeta med sociala medier i det digitala landskapet. Här är några delar jag tyckte var extra intressanta.

Med utgångspunkt i att internetanvändning har blivit en tydligt integrerad del i våra liv, har vi nästan blivit ”hälften människa, hälften dator”. Våra mobiler är idag en förlängning av oss själva. Vi blir irriterade när vi inte har dem i närheten och vi har vant oss vid att all information är sökbar när och var vi än befinner oss. En reflektion som jag tyckte var intressant är hur det nya digitala landskapet har adderat ytterligare ett socialt skikt i våra liv. Precis som med andra umgängeskretsar får vi influenser från våra nätverk i sociala medier, de påverkar vårt beslutsfattande och informationssökande.

När företag vill verka i det digitala landskapet gäller det att lyckas skapa engagemang och delningar. Det räcker inte att använda sociala medier som en digital anslagstavla där du slänger upp information. Idag handlar det mer om att skapa bra innehåll och väcka känslor. Ta fram material som folk tycker är intressant eller på annat sätt går igång på!

En liknelse jag tyckte var bra för den övergripande kanalstrategin är att dagens företag måste jobba lite som DJ’s. Det gäller att mixa rätt nivåer av egna kanaler (ex. Facebook, Linkedin), förtjänade kanaler (ex. ambassadörer) och köpta kanaler (ex. annonser). Försöka få till en bra balans där innehållet i de olika kanalerna skapar ett gemensamt ”sound” och stärker varumärket.

Här kan du se föreläsningen i sin helhet.

Trummande gorillan

I helgen blev jag påmind om Cadbury’s klassiska reklam med den trummande gorillan. Det var längesen jag såg den och jag minns att den skapade rediga diskussioner när en av våra lärare på IHR visade upp den.

Fortfarande bra rolig måste jag säga!

[youtubeplay id=”TnzFRV1LwIo” size=”large”]

Meningen med hela skiten

Typsnittet Courier och en färgsättning från Susan Lanefelt’s gympingpass fick mig att jag höja på ögonbrynen när jag först höll den i min hand. Boken skriven av reklamforskaren och succébloggaren Nina Åkestam. Jag har läst den, jag gillar den och jag tänkte skriva några rader om den.

Om jag hade gissat vad den skulle handla om, skulle jag nog sagt reklam. En fd. reklamare och numera reklamforskare, då är det ingen dum gissning. Men nej. Boken handlar om vad som är meningen med hela skiten. Tankar, funderingar och insikter kring bl.a. karriär, välmående och självkänsla.

Boken väckte faktiskt flera saker i mig. Först och främst tar jag med mig ett gäng intressanta tankar och reflektioner. Men den var också underhållande och ibland rent av rolig. Man gillar personen som pratar och jag tycker Nina skickligt bjuder på sig själv med personliga betraktelser. Exempelvis hur det är att arbeta på en ineffektiv reklambyrå i New York. Men jag kände mig också lite frågande, vilket jag ska återkomma till.

Hon talar utifrån egna erfarenheter, som hårt arbetande ”ja sägare” som tutat och kört i tvåhundra tills det en dag tog stopp. En inställning till arbete och karriär som många säkert känner igen sig i. Och en inställning som kan leda till att vi glömmer bort hur vi egentligen mår.

En tankeväckare som diskuteras är – Varför gör vi det vi gör? Hon beskriver en filosofi hon kallar ”85-åringen”. Vid tillfällen då vi ställs inför val, osäkerhet eller obekväma situationer – bör vi tänka oss in i framtiden och ställa oss frågan: Hur ska vi agera för att inte behöva ångra något när vi fyller 85?

Och vad var det nu jag ställde mig frågande till? Jo, att beskriva sin bakgrund som en uppväxt i en av världens rikaste länder, i en av de finaste stadsdelarna, i ett hem där akademi, kultur och entreprenörsskap legat på bordet. Att ha pluggat på Handels, jobbat i reklambranschen och sedan varit en sväng i New York. Det låter i mina öron privilegierat. Att då samtidigt prata om att komma fram till saker ”den hårda vägen”, känns lite konstigt. Nästan lite provocerande. Men det är inget huvudtema för boken, så det är ingen big deal. Men en tanke.

Jag kan rekommendera boken till dig som tycker karriären är viktig, som lägger ner mycket tid på ditt jobb eller som kanske känner att din tid helt enkelt inte räcker till. Jag ingår själv i den gruppen.

Vad spelar typsnitt för roll?

För en tid sen slängde en kompis ur sig ”det spelar väl inte så stor roll vilket typsnitt man använder?” och pekade mot väggen av loggor vid ett köpcentrum. Här är mitt svar.

Typsnitt brukar beskrivas som bilar på en gata, då vi inte noterar de flesta vi går förbi. Vi lägger bara märke till de snyggaste, fulaste eller de som på annat sätt utmärker sig. Om typsnitt har ett särpräglat utseende drar det uppmärksamhet till sig, men grejen är att uppmärksamhet inte alltid är syftet.

Att det ”sticker ut” behöver inte betyda att det är användbart, läsbart och behagligt. För erfarna formgivare är typsnitt som sticker ut ofta för skrikiga och oanvändbara – just eftersom de drar för mycket uppmärksamhet till sig. Utmaningen är att hitta ett typsnitt som passar för den avsedda uppgiften, vilket är långt ifrån lätt.

Det är vanligt att vi lägger märke till typsnitt som används felaktigt. Som noviser kan vi uppfatta att något är fel utan att veta exakt vad det är. Därför är det avgörande att undvika typsnitt som sänder fel signaler. Precis som färg och form, ska bra val av typsnitt stödja budskapet. Och i bästa fall – stärka budskapet!

Typsnitt kan också väcka minnen, likt en parfymdoft. Vi kan förknippa dem med t.ex. företag, tidningar eller platser. Precis som färger och former går det också trender. Ett typsnitt som är inne nu kan kännas omodernt om några år och de vi stör oss på idag kanske finns överallt om ett årtionde.

Slutsatsen är att valet av typsnitt har stor påverkan vare sig man vill eller inte. Och som jag skrev i tidigare inlägg – det är ett jobb som kräver tid, kunskap och ett öga för estetik.

Foto: www.thegraphicmac.com