Snapchat och geofilter

Snapchat är appen som baseras på ”snabba puckar” och direkt närvaro. Dels för att du bara tillåts skicka och ladda upp material som du fotar via appen (och inte sparade bilder). Och dels för att innehållet bara ligger uppe i 24 timmar. Det här skapar en puls som gör att användare måste logga in ofta för att hänga med.

Känslan av att vilja hålla sig uppdaterad och ”hänga med” är ett känt fenomen och kallas FOMO (Fear of Missing Out). FOMO ligger i Snapchats DNA och är något som skapat dess framgång.

Geofilter är en funktion som ytterligare bygger känslan av direkt närvaro. Det är filter som bara kan användas på en viss plats, därav ”geofilter”. Den här funktionen kan användas av företag och organisationer för att kommunicera med sina målgrupper. Bland annat har Mc Donalds använt sig av geofilter på vissa av sina restauranger. Då kunde besökarna använda ett ”Mc Donalds”-filter när de besökte restaurangen.

I Stockholm finns bl.a. ett ”Stockholms filter”. Men vi får hoppas fler företag och organisationer börjar använda geofilter i större utsträckning. Det är en kul funktion med många möjligheter.

Mc_donalds_geofilter

Om du vill se exempel på geofilter från olika delar av världen kan du gå in på någon av följande konton som samlar in och lägger upp dem: Snapchatgeos, Geofiltersz och Snapchatgeofilters.

Millennials och digitala vanor

En rapport från Refuel Agency visar lite intressanta siffror kring millennials och digitalt beteende. Läs mer om undersökningen här.

En majoritet av respondenterna (55% av 684 personer) svarade att deras mobiltelefon är deras viktigaste tekniska ägodel. Före bl.a. datorn, läsplattan och mp3 spelaren. Inte alls oväntat.

Vad som var mer oväntat, eller en oväntad hög siffra, är den upplevda tiden som respondenterna sa att de lägger på sin mobiltelefonen per dygn – hela 6,3 timmar i genomsnitt! Det skulle vara intressant att veta hur nära denna siffra ligger den exakta sanningen.

Att skriva textmeddelanden var den vanligaste aktiviteten som utförs på mobilen. Därefter kom sociala medier, spel och bilder (fota/skicka). Textskrivandet visar sig också i att Facebook Messenger var den mest använda appen före bl.a. Instagram, Snapchat och WhatsApp.

Det ska bli intressant och se hur länge Facebook håller täten i en hårdnande konkurrens.

Refuel4

Källa: socialmediatoday.com

Därför ska du kunna retorik

Retorik är ett ämne som ofta förknippas med stora tal och framföranden. Men retorik är användbart vid betydligt fler tillfällen än så. Kunskap i retorik är lika nödvändigt för att förstå andra som att själv tala eller skriva. Det är också användbart för att lära sig argumentera och förstå när andra argumenterar.

I dagens avsnitt av Lära Från Lärda pratar vi om retorik. Gäst i programmet är Inger Lindstedt, professor i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Malmö Högskola och författare till boken ”Talarens hantverk”. Lyssna på programmet och få en kortversion av boken!

Vi pratar bland annat om vilken nytta man kan ha av kunskaper i retorik. Vad skillnaden är mellan att övertala och övertyga. Vi pratar också om vanliga misstag som görs vid framträdanden och vad du ska tänka på för att hålla bättre presentationer.

Lyssna på avsnittet i någon av de vanliga podcast-apparna eller via hemsidan.

Fem misstag företag bör undvika i sociala medier

Numera är de flesta företag mer eller mindre närvarande på sociala medier. Men det är lätt att göra bort sig om man inte gjort sin hemläxa. Här är fem vanliga misstag jag tycker företag bör undvika.

1. Behandla olika plattformar likadant
Ett klassiskt misstag är att publicera exakta samma innehåll i alla dina kanaler. Om du väljer att lägga upp samma bild på både Instagram, Twitter och Facebook – varför ska då folk följa dig i flera kanaler? Du måste tänka tvärt om, ge följarna anledning att vilja följa dig i flera kanaler. Publicera därför olika innehåll utifrån syftet med närvaron, kanalens funktioner och målgrupp/er.

2. Inte ha en gemensam företagspolicy
Det är lätt att starta upp konton i sociala medier och sen tro att det sköter sig självt. Vanligast är att någon/några är ansvariga för närvaron. Men eftersom många personer kan vara inblandade, eller den ansvarige en dag kan sluta, är det viktigt med gemensamma riktlinjer och policys. Att låta var och en improvisera kan sluta med vilken soppa som helst. Förutom att en gemensam policy skapar klarhet i vad som skall göras, skapar det även trygghet för dem som sedan bär ansvaret för den dagliga kommunikationen.

3. Ignorera frågor och klagomål
Att ignorera frågor och klagomål på sociala medier kan få stora konsekvenser. Det utmärkande denna hantering är att det kan skapa positiva såväl som negativa snöbollseffekter. En bra hantering kan få spridning och ge företaget ett bra rykte. Men en dålig hantering av klagomål gör folk irriterade, och plötsligt kan irritationen få stor spridning och snöbollen är i rullning.

4. Lägga stor vikt på kvantitet (likes och följare) snarare än kvalitet
Det här är ett av vanligaste fallgroparna. Vi har alla en tendens att stirra oss blinda på statistik och siffror. Problemet är att det finns mängder av anledningar varför folk väljer att följa eller gilla en sida. ”En följare” är dock inte samma sak som en kund. Och det är exempelvis bättre med fem riktiga konsumenter som följer din sida än hundra som aldrig skulle köpa din produkt. Glöm därför inte bort att titta på vem eller vilka det är som följer dig. Att se till kvalitet handlar också om att titta på hur folk engagerar sig i ditt innehåll och hur dialogen ser ut mellan konsumenter och företag.

5. Överarbetade inlägg
Tänk på att sociala kanaler i regel består av snabba och ”levande” flöden. Ofta kan enkelhet och snabbhet vara mer effektivt än komplicerat och för genomarbetade inlägg. Du behöver inte nödvändigtvis skriva långa texter för att fånga läsarnas intresse. Du behöver heller inte lägga upp välretuscherade bilder för att folk ska gilla dem. Testa dig fram och lär känna vad din målgrupp gillar!

Källa: prdaily.com

Dags att mygga av Sommar i P1?

Det blir mer och mer uppenbart att Sommar i P1 kommer från en tid då utbudet av kanaler och program var försvinnande liten. Parallellt med att mängder av program rensats bort har Sommar i P1 överlevt. Jag tror det beror på två saker. Tradition och digitalt utanförskap.

För egen del har det för varje år blivit svårare och svårare att lyssna igenom upplästa historier. I sommar gav jag programmet fem försök, men avbröt dem alla. Problemet ligger i att jag sedan några år befinner mig i podcast-världen och njuter av utbudet.

Varför lyssna på en person som läser från ett manus när jag kan lyssna på samma person ha en levande dialog i ett annat program? Eller varför lyssna på någon som läser upp ett skrivet skämt när jag kan lyssna på samma person improvisera och berätta spontana historier på volley? Och varför lyssna på en uppläst redogörelse av hur saker och ting ligger till, när jag kan höra samma person få motfrågor under en intervju?

Men det kan vara så att Sommar i P1 berättar en historia och sätter saker i perspektiv. Programmet berättar nämligen att det fanns en tid då Sveriges mediautbudet var en TV-kanal och två nationella radiokanaler. Det berättar också att det finns ett digitalt utanförskap, där många fortfarande inte hittat nyckeln till podcast-världen. Så visst, programmet fyller nog en viktig funktion ändå!

Så skapar du en kreativ arbetsplats

En arbetsplats där kreativiteten frodas är för många något eftersträvansvärt. Därför tänkte jag dela med mig av fyra konkreta tips!

Vill du lära dig ännu mer om ämnet tycker jag du ska lyssna på avsnittet av podcasten Lära Från Lärda som handlade just om kreativitet.

1. Ledarskap
Personer med lednings- och personalansvar har stor påverkan på organisationens kreativitet. För att öka kreativiteten gäller det att personal tillåts komma med idéer, att alla får möjlighet att komma tills tals (inte bara de som skriker högst) och att nya idéer uppmuntras. Dåligt ledarskap, där nya idéer viftas bort, kan kväva kreativiteten i en organisationen. Det gäller alltså att skapa en atmosfär där kreativiteten växer.

2. Alla är olika
Kopplat till ledarskapet, och även för arbetskamrater, gäller det att förstå att alla fungerar olika. Vissa av oss är bra på att komma på idéer i stunden på ett möte, andra blir kreativa genom att sitta själva och fundera, och den tredje kanske får de bästa idéerna på kvällen när den står i duschen. Som chef och ledare gäller det att lära känna sin personal (sina spelare) för att på bästa sätt låta dem blomstra och öka sin kreativa förmåga. Det gynnar både individerna och hela organisationen (hela laget).

3. Inredning
Omgivning och inredning är något som påverkar vår kreativitet. Öppna landskap kan ibland bli en fälla, om det är för mycket ljud och störningsmoment. Det finns däremot inget facit som passar alla. Vad som rekommenderas är arbetsplatser där det finns en variation och valmöjligheter. Att det exempelvis finns möjlighet att kunna sitta ostört när det behövs och möjligheter att sitta i olika möteskonstellationer och arbetsgrupper. En varierad kontorsmiljö är viktigt.

4. ”Kreativa ytor”
Lekfulla och kreativa ytor är bra för att öka kreativiteten. Många brukar kunna bolla idéer och öppna upp för nya tankar samtidigt som de t.ex. spelar pingis. Det handlar om rum och ytor som uppmuntrar till att tänka nytt, bryta mönster och slappna av – då kommer idéerna! Använd färg, form och fantasi.

Det här delar vi i sociala medier

En undersökning från Ipsos, där man frågat 12,420 respondenter (från 24 länder) vad de delar i sociala medier, visar följande:

64% uppgav att de delar intressanta saker.
43% uppgav att de delar viktiga saker.
43% uppgav att delar roliga saker.

Sociala flöden borde alltså fyllas med intressanta, viktiga och roliga saker. Eller?

Nja, vi tycker förstås om olika saker. Och de flesta håller nog med om att det florerar mängder av ointressanta saker i deras flöden.

Vad siffrorna egentligen visar är alltså:
Folk delar innehållet de själva tycker är intressant, viktigt eller roligt. Eller innehåll de tror att andra tycker är intressant, viktigt eller roligt. Eftersom vi gärna vill uppfattas som intressanta och roliga.

Att se sig om i sina flöden kan alltså ge dig en förståelse för vad folk tycker är intressant, viktigt eller roligt. Eller vad de tror ”går hem” hos andra.

Exempelvis var det många som delade artiklar om SDs tunnelbanereklam förra veckan. Det gav en bild av vilka som tyckte det var viktigt. Man ser ofta småbarnsföräldrar dela bilder på sina barn. Eller klubbsupportrar som delar idrottsrelaterade händelser. O.s.v.

Ha detta i bakhuvudet nästa gång du irriterar dig på innehåll som andra delar.

Fem steg för att öka din kreativitet

Kreativitet är en eftertraktad förmåga, inte minst inom reklam och marknadsföringsbranschen. Här är 5 tips till dig som vill öka din kreativitet.

Vill du lära dig ännu mer om ämnet tycker jag du ska lyssna på dagens avsnitt av podcasten Lära Från Lärda, som handlar just om kreativitet.

1. Testa nya saker
Motsatsen till att vara kreativ är att göra exakt samma sak dag ut dag in. Och det är lätt att bara ägna sig åt saker där man känner sig trygg och kunnig. Vi människor tycker om trygghet, och nya aktiviteter kan t.o.m. kännas obehagligt. Men det är nya situationer, kunskaper och aktiviteter som utvecklar oss. Forskning har visat att hjärnan t.o.m. ändras fysiskt(!) när vi lär oss nya saker. Exempelvis kan du testa en ny motionsaktivitet, läs nya typer av böcker eller åka till platser du inte varit på tidigare. Är du en ”hardcore utmanare” – se då till att göra nya saker som är utanför din comfort zone!

2. Gör gamla saker på nya sätt
Som sagt är motsatsen till kreativitet rutiner och gamla vanor. För att öppna upp för nya idéer och tankar kan det vara bra att börja i mindre skala. Kliv upp sängen på ett nytt sätt, ät en ny frukost eller åk en annan väg till jobbet. Att bryta sina vanor är ett steg i att öppna upp sin kreativitet. Det behöver inte vara stora omvälvande förändringar. Många bäckar små!

3. Prata med nya människor
Vi drar oss till likasinnade, vi umgås med folk med liknande intressen och våra samtalsämnen går på repeat. Ett tips är att ta vara på samtal och möten med människor som är ”olik” dig. D.v.s. människor i andra åldrar, andra yrken, med annan bakgrund och som har andra idéer. Det ger perspektiv, nya tankar och nya idéer.

4. Våga tro på dina idéer
En av kreativitetens största motståndare är människor som säger ”nej men så kan man väl inte göra”, eller ”nej men det där går väl inte”. Dessa kommentarer kommer oftast inte från några större kreatörer eller entreprenörer. Man måste våga för att vinna. Både som förälder, chef och individ är det viktigt att uppmuntra nya synsätt, idéer och tillvägagångssätt. Bara för att saker gjorts på ett visst sätt tidigare, betyder inte det att det inte går att göras bättre. Därför är det viktigt att uppmuntra både sin omgivning och sig själv att våga testa nya saker. Det är roligt dessutom!

5. Vi fungerar alla olika
Det finns ingen universal standard för när vi är som mest kreativa. Och många arbeten kräver att vi kommer på lösningar under kort varsel. Problemet är att vissa av oss är bra på att komma på idéer i stunden på ett möte, andra blir kreativa genom att sitta själva och fundera, och den tredje kanske får de bästa idéerna på kvällen när den står i duschen. Det här är viktigt att tänka på både ur ett ledarskapsperspektiv och för att lära känna sig själv bättre. Försök identifiera när du är som mest kreativ. Testa dig fram!

Snapchat växer så det knakar

Här är lite intressanta siffror som jämför Snapchats fyra första år med Facebook, Instagram och Twitter. Statistiken visar följande:

Snapchat lanserades 2011 och har efter fyra år 200 miljoner aktiva användare som tillsammans skickar 400 miljoner Snaps per dag.

Facebook lanserades 2004 och hade efter fyra år 140 miljoner aktiva användare som gjorde 13 miljoner statusuppdateringar per dag.

Twitter lanserades 2006 och hade efter fyra år 30 miljoner aktiva användare som skickade 50 miljoner tweets per dag.

Instagram lanserades 2010 och hade efter fyra år 180 miljoner aktiva användare som laddade upp 70 miljoner foton och videor per dag.

Snapchat har alltså högst siffror, samtidigt ska man tänka på att de andra plattformarna krattat manegen åt nykomlingen. När Snapchat lanserades hade folk en upparbetad vana att skicka bilder, video och text. Men imponerande siffror ändå givetvis!

Snapchat har vuxit

Bild: PR Week

Intressanta insikter från Västlänken

Jag tänkte jag skulle sparka igång hösten med lite i beteendevetenskap.

Det är nämligen inte bara jordskalv som har mullrat i Göteborg den senaste tiden. Diskussionerna kring bygget av Västlänken har också skakat om staden.

SOM-institutet släppte en rapport i början på juli som visade att en majoritet är emot det nya bygget. Men det intressanta med rapporten var inte själva resultatet, det intressanta är vilka personer som tycker vad.

Lite skämtsamt brukar man prata om att äldre generationer lever under devisen ”det var bättre förr”. En devis som det också finns förklaringar till (och som du kan höra mer om här). Det är nämligen så att vår hjärna putsar på våra minnen och gör dem mer positiva med åren.

Förutom att ”det var bättre förr” är vi också trygghetssökande varelser. Vilket gör att vi har ett (i varierande grad) motstånd till förändringar. Vi vet vad vi har, men vi vet inte vad vi får. Och ju mer trygghetssökare du är desto jobbigare blir det att genomgå en förändring. Även om förändringen leder till något bättre i slutändan, är det själva förlusten av det vi har som blir det jobbiga.

Här tänkte jag ni skulle få gissa!

Bygget av Västlänken handlar om ett stort bygge som innebär en förändring för många människor. Och SOM-institutets rapport visade att olika åldersgrupper hade olika attityd till bygget. Frågan är därför:

– Vilka åldersgrupper tror du var mest negativa till denna förändring?

Svar: Medan en majoritet av de som är över 65 år säger nej var det positiva tongångar i alla åldersgrupper upp till 49 år. Och mest positiva är personer i åldern 16-29 år.

Överraskad?

Se vad man kan lära sig om beteendevetenskap av nya byggen!