För dig som missade Dismaland

I början av hösten stod Dismaland öppet under en begränsad tid. En riktigt grym engångsinstallation i Somerset i England, orkestrerad av den världsberömde och mytomspunna konstnären Banksy.

För oss som inte var där finns nu den här kortfilmen att ta del av, värd sina tre minuter. Gjord av filmfotografen Jamie Brightmores vars projekt du kan läsa mer om här.

[vimeoplay id=”141177044″ size=”large”]

 

Viktiga budskap med smala plastdockor

Barbie släppte nyligen kampanjfilmen Imagine The Possibilities. Med payoffen ”you can be anything” vill man vända dalande försäljningssiffror genom att stå för något annat än utseendefixering. Filmen har passerat 6,4 miljoner views på youtube och bl.a. diskuterats på TV4 Nyhetsmorgon (med ”allvetaren” Anders Pihlblad).

[youtubeplay id=”l1vnsqbnAkk” size=”large”]

”You can be anything” i all ära, men Barbie hamnar i skuggan i jämförelse med en annan kampanj som också har dockor i centrum.

Det var kreatören Wendy Tsar som, med hjälp av kritiserade Bratz-dockor, skapade miniatyrer av kända profiler och förebilder. Genom att sminka och klä om dem gjorde hon bl.a. Jane Goodall, Malala Yousafzai och Roberta Bondar. Riktigt bra! Se alla här.

Kreativt och inspirerande. Jag lyfter på hatten!

151016_Jane_Goodall_Full

151016_Malala_Yousafzai_Full

151016_Roberta_Bondar_Full

Foton: adweek.com

Makten mellan journalistik, politik och samhälle

Vem bestämmer vad som visas på nyheterna? Vilken makt har egentligen politikerna? Och hur påverkas media av nyhetskonsumenterna? Detta och mycket mer berättar Jesper Ströbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation på Mittuniversitet, om i dagens avsnitt av Lära Från Lärda.

Media påvekar både medborgare och politiken genom sin nyhetsförmedling. Men media är samtidigt beroende av att medborgare tar del av deras nyheter, och av politiken som sådan. Medborgarna i sin tur är beroende av media och på samma gång lägger de sina röster både på politiker som såväl nyhetsförmedlare. Och politikerna är beroende av att synas i media för att kunna bli valda.

Likt en cirkel står alla tre i balans till varandra, både vad gäller makt och påverkan. Lyssna på programmet och lär dig mer om makten mellan journalistik, politik och samhälle!

Du hittar avsnittet via någon av de vanliga podcast-apparna eller via hemsidan.

Så har Spotify förändrat artisternas låtsläpp

Det är säkert många med mig som noterat hur låtsläppen på Spotify förändrats det senaste halvåret. De två trenderna handlar om när och hur artisterna släpper sin musik.

När
Låt oss kalla den för ”Avicci trenden”, då han var en av pionjärerna. Hans låtar har sedan länge släppts på fredagar på Spotify. Vilket beror på att hans musikgenre passar sig allra bäst en fredag- eller lördagskväll.

En annan anledning att släppa musik på fredagar är att folk överlag är lite gladare och mår lite bättre inför en helg (än t.ex. måndagar). Det ökar därav sannolikheten att du tycker om en låt om du mår bra när du hör den första gången.

Problemet är att ”Avicii trenden” nu spridit sig till alla artister. Det senaste halvåret har fler och fler låtar släppts på fredagar, och de senaste veckorna har ALLA låtar börjat släppas på fredagar.

Konsekvensen är att vi som lyssnare inte längre hittar någon ny musik de andra dagarna i veckan. Plus att det blir ett större brus när hela ”veckans nyheter” släpps på en och samma dag. Vill man sticka ut som artist bör man alltså passa på att släppa sin låt en annan dag!

Hur
Den här trenden kan vi kalla ”Darin trenden” då han tagit ut svängarna längst.

För artisterna gäller att att få så mycket uppmärksamhet som möjligt när man släpper nya låtar. Det är svårt när bruset är stort och konkurrensen på Spotify är enorm. Dina låter ligger inte särskilt länge som ”nyhet” eftersom ny musik släpps hela tiden.

Ett knep för att få mer exponering är att släppa fler låtar som singlar. Spotify ser ingen skillnad på singlar och album, nytt är nytt på Spotify. Därför har artister börjat dela upp sina album i flera singelsläpp. Och den som tagit det här steget längst är Darin. Han släppte alla sina låtar på nya albumet som singlar (1-2 st per vecka) fram tills det att albumet släpptes som en helhet.

Konsekvensen är att vi som musikkonsumenter fått ett flöde med större andel singlar och få album. Det krånglar också till användandet något när man vill låta musiken rulla om man t.ex. sitter och jobbar (och vill slippa spela upp en singel i taget).

Vad blir nästa trend tro?

spotify

 

Så får du fler likes på Instagram

Det är många som skulle vilja få fram den ”hemliga koden” för fler likes på sina Instagram-bilder. Någon sådan kod finns givetvis inte. Men som hjälp på traven har Calculate, genom analys av en stor mängd bilder, tagit fram denna infographic som listar 7 faktorer som kan ge fler likes.

Analysen pekar bl.a. på att:
– Ljusare bilder får generellt fler likes än mörkare (24% mer).
– Kallare färger (blått) är populärare än varmare (rödare) (24% mer). Vilket faktiskt går i linje med att blått är världens populäraste färg.
– Bilder med en dominerande färg ger fler likes än bilder med flera dominerande färger (17% mer).

Håller du med?

Instagram_Infographic_110413

Inspirerat av: www.socialmediatoday.com/

Så påverkas vi av ansikten på skyltdockor

För någon vecka sedan gjorde Hanna Berg klart sin doktorsavhandling på Handelshögskolan i Stockholm, vars resultat bl.a. fick uppmärksamhet i Sveriges Radio, Expressen och på Resume. För att fördjupa mig i ämnet bjöd jag in Hanna till samtal i podden Lära Från Lärda.

Hon har bl.a. sett att huvudlösa modeller har visat sig ha positiv effekt på kvinnors konsumtion, men att det hos män är annorlunda. Beskurna skyltdockor har också effekt på reaktionerna hos konsumenten. Till exempel gav de bättre resultat hos de män och kvinnor med större kunskap om mode. Lyssna på programmet för att höra mer om studierna!

Du hittar avsnittet via någon av de vanliga podcast-apparna eller via hemsidan.