Trender som påverkar arbetet med sociala digitala kanaler

Det har hänt mycket inom sociala digitala kanaler de senaste åren. Bara utvecklingen under året som gått tyder på att vi hittills bara sett början på en ny era. Här listar jag fyra pågående trender som påverkar arbetet med sociala digitala kanaler.

1. Minskad organisk räckvidd
Det fanns en tid då sociala medier var mer eller mindre ”gratis” och räckvidden kändes obegränsad. Mycket vatten har runnit under broarna och nu har vi kommit fram till ett läge där du behöver öppna plånboken för att nå en större publik. Fortfarande kostnadseffektivt, fortfarande påverkbart av kvaliteten på ditt innehåll men med skillnaden att det inte längre är ”gratis”. Först ut med justerade algoritmer var Facebook som under det gångna året gjort det svårare för material att nå ut organiskt, utan köpta medel. Det är naturligt att alla plattformar förr eller senare vill tjäna pengar på sitt arbete och liknande utveckling kan förväntas förr eller senare i alla kanaler.

2. Rörlig bild
Folk världen över postar 75% mer videomaterial på Facebook i dag än för ett år sedan. Online-video-reklam är den snabbast växande reklamformen. Och fler och fler plattformar erbjuder rörlig bild (Snapchat, Instagram, Facebook, Youtube etc.). Allt pekar i samma riktning – rörlig bild växer så det knakar!

3. Nerv och live
Snapchat och Periscope är två plattformar som vuxit sig starkare det senaste året. Appar som bygger på snabbhet och livekänsla. Vi har också sett hur kvällstidningarna storsatsat på live-TV. Det har visat sig att snabbhet, tajming och nerv kan ersätta kvalitet. Detta är en gren vi kommer få se mer av!

4. Kvalitet framför kvantitet
Är du inte snabb bör du satsa på kvalitet. Förr kunde det räcka med att ”slänga upp en post på Facebook”, men en sådan digital strategi kan vi lägga bakom oss. Det är nya tider och jag tror ingen har missat talesättet ”content is king”. Fler och fler företag satsar på att bygga upp ett eget starkt innehåll. Med byggstenar som ljud, bild, rörligt och redaktionellt material. Särskilt när vi aldrig vet vad Google och Facebook hittar på härnäst. Satsa på kvalitet och satsa på material som folk vill se, höra, läsa eller uppleva.

Så gör du succé på Instagram

Instagram har vuxit rejält de senaste åren och många varumärken vill vara närvarande i en kanal där det finns möjlighet att skapa starkt engagemang, få många följare och bra synlighet. Men hur gör man egentligen för att göra succé på denna visuella plattform och vad ska den användas till? Här listar jag fyra rekommendationer ur ett ”digitalt strategiskt”-perspektiv.

1. Relevant content
Att skapa bra visuellt innehåll är givetvis lättare sagt än gjort. ”Bra” innehåll på Instagram är inte detsamma som att det behöver vara ”snyggt”. Bra innehåll innebär att det ska vara relevant för dina följare (att de tycker om vad de ser) och samtidigt relevant för varumärket (skapar önskvärda associationer). Relevant innehåll är alltså grunden, men långt ifrån allt.

2. Lyssna
Lyssna är också lättare sagt än gjort. Att lyssna på Instagram handlar om att lyssna till vad följare tycker och tänker. Det får du reda på genom att analysera likes, kommentarer, ”taggningar”, reposts och antal följare. Helt enkelt vad du får för reaktioner på dina inlägg. Du måste lyssna och lära för att kunna utveckla ditt innehåll. Glömmer du bort att lyssna på dina följare når du bara halvvägs!

3. Prata med folk
Instagram är en social kanal, vilket innebär att du faktiskt kan prata direkt med konsumenter. Det låter kanske dumt när jag säger det, men det är lätt att glömma bort. Jag vill understryka att du faktiskt kan kommunicera direkt till dina kunder och nå dem på deras mobiltelefoner. Det är mäktigt. Att kommunicera handlar om att prata med följare, ställ frågor och skapa tävlingar och aktiviteter som de vill ta del av. Om du inte vet vad du ska posta – testa att ta hjälp av dina följare 😉

4. Förstå din målgrupp
Vad postar dina följare för bilder på Instagram? Hur agerar målgruppen i övrigt och vad tycker de om? Det är exempel på insikter som du kan ha nytta av i arbetet med att utveckla relevant content. Instagram är inte bara ett verktyg för att posta bilder. Instagram är lika bra för att lära känna målgrupper, människor och beteenden. Var nyfiken och titta vad dina följare (och konsumenter) postar, då kommer du lära dig en hel del. Instagram är ett underbart verktyg för planners!

Instagram-logo-005

Så hamnade jag på SVDs ledarsida

Här kommer för första gången en återpublicering av ett tidigare inlägg. Det är mitt mest omdebatterade sedan starten på Resume och ett inlägg som passar sig bra nu när vi närmar oss jul. Berättelsen om hur jag hamnade på SVDs ledarsida.

I vår släkt brukar vi dela upp ansvarsområden inför det stora julbordet. Uppgifterna lottas traditionsenligt ut redan i slutet av november. Alla önskemål hamnar på lappar och lapparna i en hatt som de sedan dras ur. Detta år kunde jag inte haft mer otur. På min lott stod det lussebullar. När vi pratar julbord hos familjen Hillerborg duger det inte med en påse gula från närmaste 7-eleven. Nä, hembakat är en självklarhet. Köttbullarna förra året kändes betydligt bättre, de låg både inom min tallriksmodell och intresseområde.

Eftersom jag avskyr bakning hade jag bara en sak i huvudet. Jag ville få någon annan att vilja ta över min bakuppgift, och det självmant eftersom det finns en viss julheder att försvara. Aldrig tidigare har någon valt att delegera eller bett någon annan göra det jobb man själv blivit tilldelad. Jag tänkte därför inte sänka mig så lågt att be någon göra min uppgift. Jag ville få någon att ”vilja” göra den åt mig.

Att skippa lussebullarna är förstås otänkbart eftersom de äldsta i släkten aldrig skulle rubba på en livslång tradition. Mina äldre släktingar har både ett större bullintresse och bakskicklighet än mig själv. Om jag kunde få någon av dem att självmant ta över min uppgift skulle min jul bli räddad. Mitt största problem var att alla släktens bullbakare var 80+. Äldre människor har en tendens att höra dåligt, vilket gör att det är svårt att nå dem via telefon. Mail eller SMS var bara att glömma. Min räddning skulle kunna bli det tryckta pappret.

Jag vet att morgontidningarna konsumeras glupskt där ute i stugans gnissligaste gungstolar. Jag vet också att tidningens ledare läses så noggrant att glaset i glasögonen riskerar att tunnas ur. Om jag skulle få någon av våra stora morgontidningar att framställa mig som en usel julbakare, skulle en chans finnas att en äldre Hillerborgare raskt skulle vilja ta över ansvaret från min to-do-list. Jag varvade mellan hopp och förtvivlan när jag fick klart för mig vad som var min enda chans.

Veckan efter skred jag till verket. Jag började undersöka och kartlägga vad DN:s och SVD:s ledarskribenter brukar skriva om, vad de verkar gå igång på. Jag läste ledare efter ledare, tidning efter tidning. En sen natt satt jag uppe och läste mellan två tidningshögar då jag fann en ledarskribent som verkade extra intressant. Jag fick upp ögonen för Sanna Rayman.

Sanna är en snabbtänkt och vass journalist som beskriver sig själv som barsk ideolog. Hon verkar ha en näsa för samhällsdebatt och politik. I hennes texter finns ofta inslag av allianspolitik. Ett intresse som skulle kunna bli min räddning om jag hanterade det på ett bra sätt. Men frågan blev förstås, hur skulle jag få Sanna att skriva om mig och mina bakkunskaper när hon främst skriver om politik? En ledarskribent kommer aldrig gå med på att skriva om mig om jag ringer upp. Jag var tvungen att lägga ut ett lockbete som hon inte kunde motstå.

För att matcha hennes vassa penna och snabbtänkthet bestämde jag mig för att göra en ”flash post”. Det går ut på att publicera ett inlägg på bloggen under en kort begränsad tid och sedan ta bort det. Tillräckligt lång tid för att journalister ska hinna få upp intresset. En ”flash post” blir som en fyr i havsmörkret för en hungrig och vaken ledarskribent.

Det gällde också att fylla inlägget med rätt innehåll. Med utgångspunkt i min kartläggning tänkte jag skriva ett inlägg där jag på något sätt kom in på allianspolitik samtidigt som jag förde in samtalet mot julbak. Jag vet sedan tidigare att privatisering är ett område som intresserar henne och bestämde mig för att skriva om apotek. Det fick bli att kombinera apotek med lussebullar. Jag zoomade in på lussebullens ingredienser och fick en idé. Det finns ett allmänintresse kring guld. Därav det gula guldet -> saffran -> en nyckelingrediens i lussebullar.

Nu var tiden inne. Jag satt sömndrucket framför datorn i tisdags morse och mina nervösa fingrar rörde sig klumpigt över tangentbordet. Inlägget publicerades som en ”flash post” mellan 8.00 och 9.00 den 26/8. En tid och dag då jag anade att Sanna satt på SVD redaktionen med morgonens tredje kaffekopp och letade inspiration till veckans viktigaste ledare.

Apotek och saffran var nyckelord för att fånga hennes intresse och samtidigt framställa mig som en okunnig julbakare. Med vetskapen att apoteken sålt saffran i årtionden drog jag till med ett uttalande som jag trodde skulle få uppmärksamhet. Det fick bli ”Lloyds Apotek ska nu bredda sitt utbud och ge sig in på saffrans- och senapsförsäljning…” Jag ville också försöka tända en gnista hos Sanna med något lite mer retligt. Det fick bli ”..vad är nästa steg, ska de börja sälja julmust och tomteluvor också?..”. Jag jobbade upp texten lite till, publicerade och en timme senare tog jag bort den. Sen var det bara att hålla tummarna.

Femtiotre timmar senare ringde telefonen. Det var mamma som ringde med en frågande stämma på rösten. Hon förklarade att hon hälsat på våra äldre släktingar och att mitt namn kommit upp till diskussion. De hade, till hennes förvåning, frågat varför hennes son verkar ha dålig koll på julbak. Mamma hade knappt hunnit säga något innan hon fått beskedet att jag inte längre skulle få ansvara för årets lussebullar. Denna uppgift hade i praktiken tagits över i samma ögonblick som morgontidningens ledarsida slagits upp. Det var slutdiskuterat innan diskussionen ens startat och mamma hade inte haft några direkta invändningar mot det hela.

När jag la på luren förstod jag att mitt lockbete hade gett resultat. Mina julbakskunskaper ifrågasattes på ett subtilt sätt i gårdagens ledare enligt plan (läs den här) och min jul är räddad!