Reklam som gör gott

Jag tycker att företag genom sin marknadskommunikation har stora möjligheter att påverka samhället i en positiv riktning.

Utmaningen är förstås att balansera ”positiv samhällspåverkan” med ökad vinst. Kritiska röster hävdar ofta att det är svårt när pengarna styr, men min poäng är att det ena inte alltid måste utesluta det andra.

Ett bra exempel tycker jag är Ben & Jerry’s senaste kampanj ”Join the climate movement!”. Den lirar med produkten och lyfter ett relevant problem. Bra.

Trenden att medborgare och företag engagerar sig fortsätter

Förra veckan samlades politiker och företagsledare (och även kändisar) under klimatvecka i NY och på FN’s klimatmöte.

Det är ett tecken i tiden att företag och företagsledare närvarar och tar plats. Jag har länge sagt att företag, vare sig man vill eller inte, kommer ha större påverkan på framtidens klimatfrågor än politiker.

Fler och fler företag integrerar CSR-frågor i sin verksamhet och sin kommunikation. Exempelvis Coca-Cola i Arktis och Nestlé i ”Animal Wellfare”. Och nu under klimatveckan gick IKEA ut med ett åtagande kring att arbeta mer med återvunnet material. Nog bör man vara cynisk, men trenden har varit tydlig de senaste åren.

En annan stark trend som fortsätter är medborgarengagemang. Det visade sig när över 400,000 personer deltog i Climate March i NY. Mäktigt!

Det här är bara början. Jag tror att vi de närmaste åren kan vänta oss fler medborgar-insatser och fler företag som tar ställning. Den här situationen förstärker också att vi alla, i rollen som konsumenter, kommer kunna ta ställning rent hållbarhets- och miljöpolitiskt. En spännande utveckling.

[youtubeplay id=”MVyuh-vjZTE#t” size=”large”]

Konsumenters syn på hållbarhet och varumärken

Sustainable Brand Insight genomför årligen en studie kring varumärken och hållbarhet. De kallar den ”Skandinaviens största varumärkesstudie som fokuserar på hållbarhet” och årets resultat presenterades i slutet av mars. Studien baseras på 24,000 deltagare fördelat på fyra länder (Sverige, Danmark, Norge och Finland) och omfattade sammanlagt 633 varumärken. Syftet är att understryka vikten av sustainable branding.

En intressant insikt från studien är att intresset för hållbarhet framförallt stigit inom livsmedelsbranschen. Efterfrågan på ekologisk mat har ökat p.g.a. av ökad medvetenheten hos konsumenter, ny forskning på området och avslöjade matskandaler i media. En annan anledning till att just ekologiskt ökar inom matindustrin är att det för konsumenten är ett ”lättare ställningstagande” att köpa t.ex. ekologisk mjölk eller frukt än att köpa en miljöbil.

Sammantaget tycks en förändring vara i rörelse, vilket gör att hållbarhet kommer bli allt viktigare för varumärken i framtiden. Man har börjat se en rörelse från att konsumenter går ”från en magkänsla till verklig medvetenhet”.

Utifrån studien har man identifierat fyra konsumentgrupper vars beteende skiljer sig i förhållande till hållbarhet och varumärken. Konsumenterna delades upp enligt följande:

1. Ego (26% av svenskarna)
Denna grupp är främst inriktad på pris, oavsett köpet. Efter priset kommer funktionalitet, upplevd kvalitet och livslängd som de viktigaste attributen. Dessa personer karaktäriseras av kortsiktigt tänkande, söker efter enkla lösningar, att välja första bästa produkt / tjänst som uppfyller deras behov och bara bry sig om vad som är bäst för dem själva. Kunskapsnivån om hållbarhet i denna grupp är låg.

2. Måttliga (50% av svenskarna)
Denna grupp utgör ungefär hälften av befolkningen. De ställer generella krav på livslängd, kvalitet och funktionalitet. Prioriterar pris men tycker också att hållbarhet är intressant. De är i första hand passiva mottagare och medvetna om hållbarhetsdebatten. Denna grupp är jämnt fördelad över kön, ålder och inkomst.

3. Smarta (17% av svenskarna)
Denna grupp består av målmedvetna personer, främst kvinnor. De är intresserade och medvetna om vilka produkter som är bra för kropp och själ. Priset är inte det primära eftersom de är både villiga att betala för rätt innehåll och har råd. De är nyfikna och intresserade av hållbarhet och diskuterar det gärna med omgivningen. De söker aktivt information innan köp och blir ofta betraktade som kunniga om hållbarhet i sina sociala kretsar.

4. Dedikerade (7% av svenskarna)
Denna grupp utgör den minsta delen av befolkningen, men den i särklass mest hängivna vad gäller hållbarhet. Hållbarhet är den viktigaste faktorn oberoende av köp och situation. Det enda som ibland hindrar är plånbokens storlek eftersom det är en grupp med något lägre inkomster än de andra. De söker och tar till sig information om hållbarhet och diskuterar gärna detta i sina sociala kretsar. De ger och får information om hållbarhet i stor utsträckning och kontaktar gärna företagen för att lära sig mer och ställa frågor.

Det är en majoritet som på ett eller annat sätt bryr sig om hållbarhet, vilket jag betraktar som ganska positivt. Eller vad tycker du?

Av de svenska varumärkena i studien hamnade följande på Topp 10. Lantmännen har det varumärke som uppfattas som det mest hållbara av svenska konsumenter, följt av Saltå Kvarn och Coop. Grattis!

1. Lantmännen
2. Saltå Kvarn
3. Coop
4. IKEA
5. ICA
6. Arla
7. God El
8. Volvo
9. Bodyshop
10. Apoteket

Här kan du läsa hela rapporten.

Foto: AllAboutFitness.se

Heineken uppmanar till att dricka mindre

Förra veckan skrev jag om Heineken’s karaoke. Av en slump har samma ölmärke lanserat en annan intressant video. Denna gång med taglinen ”dance more drink slow”.

I dessa CSR tider, när ansvarstagande mer och mer smyger sig in i företagens strategiska kommunikationen, är det intressant att se hur varumärken från olika branscher försöker profilera sig.

Att ett ölmärke propagerar för att dricka sakta (dvs. mindre) är en ganska mesig variant av ansvarstagande. Så billigt kommer de inte undan, även om det är ett sjysst budskap. Hela videon känns som när föräldern säger till barnet ”ät mer grönsaker” och de själva sitter där med bara kött och potatis.

[youtubeplay id=”WRup4Xk7uKE” size=”large”]

Starbucks visar vägen

Förra året gick Starbucks CEO och grundare Howard Schults ut och riktade kritik mot amerikanska politiska ledare och valkampanjerna som blev de dyraste någonsin. Att så mycket pengar lades på valet samtidigt som valdeltagandet sjunker och arbetslösheten stiger tyckte Schults var mycket oroväckande. Han ansåg att de politiska ledarna sätter ideologi före lösningar på problem. Kritiken riktades partioberoende mot både demokrater och republikaner, även om Schults själv är uttalad demokrat. Hans budskap till andra höga chefer var att kliva fram och ta samhällsansvar och motverka kampanj-donationer. Han menar att en politisk ledare inte ska köpa sig in i vita huset utan bli framröstad av folket – för landets bästa.

Starbucks drev frågan genom kampanjen ”We are indivisible” som lanserades i slutet av juni 2012. I kampanjen ingick att Schults som representant för Starbucks publicerade ett öppet brev som helsida annons i bl.a. NY Times och Washington Post. Budskapet med kampanjen var att (1) tillsammans uppmana regeringschefer att sätta partianda åt sidan och tala sanningsenligt om de utmaningar landet står inför. (2) Att medborgarna skulle engagera sig i debatten och (3) uppmana amerikanska företag att satsa sina pengar på att skapa fler jobb istället för att försöka påverka politiken.

Starbucks pistolSchults hävdade i en intervju att Starbucks skulle fortsätta använda sin plattform för att försöka påverka viktiga samhällsfrågor även i framtiden. Detta skedde nu i dagarna när Starbucks vädjade till sina gäster att lämna vapnen hemma vid cafebesök, även i stater där det är tillåtet att bära vapen.

Starbucks finns idag i 58 länder och har en oerhört stark plattform att kunna påverka både politik och samhällsfrågor. Man skulle kunna jämföra Starbucks ställningstagande i USA med att IKEA skulle visa engagemang i vissa svenska samhällsfrågor. Deras agerande är därför intressant ur ett kommunikationsperspektiv – att företag genom sin kommunikation försöker påverka debatter och viktiga samhällsfrågor. Det kan nämligen vara både enklare och effektivare för företag än för politiker att ta ställning, eftersom de inte är beroende av t.ex. valsedlar eller partiprogram.

Bakom agerandet kan det mycket väl ligga en genuin oro för vad som händer i det amerikanska samhället och dess politik. Samtidigt skulle många kalla det för rena PR kampanjer. Vad som står klart är att de signaler som sänds ut stärker Starbucks värderingar och således dess varumärke. Det finns säkert kritik som kan riktas mot Starbucks i övrigt, men jag skulle vilja påstå att de visar hur ett bra CSR arbete ska gå till. Ett agerande som vi troligtvis kommer få se mer av från fler företag i framtiden.

Den röda veckan

”Häll upp mer av det röda” sjunger Lasse i en av sina nya låtar, vilket är precis vad jag kommer göra denna helg då skivan är släppt. Vad passar egentligen bättre vid höstens intrång än att först Lasse Dubbelve släpper ett album och inom kort Melissa. För min del blir det inga tatuerade texter, däremot förbereder jag mig på att melankoli och vemod kommer strömma ur högtalarna.

Men det är inte bara mitt glas som lyser rött den här veckan. Jag tror kriskommunikatörerna sett rött efter nyheten om flygbolaget Thai Airways som målade över sin logga efter flygkrasch. Det kändes lite som en grundkurs i usel kriskommunikation.

Ett annat företag som satts under press är Boliden. Deras publika relationer (PR) och sociala ansvarstagande (CSR) blöder kraftigt efter nyheten om att de stäms för sina dumpningar av gift i Chile under 80-talet. Dumpningarna som ledde till att hundratals människor blivit lidande av de giftiga ämnena. Vart den historien tar vägen får vi se, men det är ett bra exempel på att det är ett företags handlingar som har störst påverkan på dess image – och inte vad ett företag ”säger” att de gör. Ett tema jag kommer återkomma till här på bloggen. Trevlig helg tills vidare!