Kvinnliga och manliga politiker framställs olika i media

Nu är det snart dags för årets politikervecka i Almedalen. Vad passar då bättre än att prata genus och journalistik. Det mesta som berör genus brukar väcka starka känslor, så även detta.

Forskning pekar på att manliga politiker genom åren fått större utrymme i pressen än sina kvinnliga kollegor. Förutom exponering så framställs de också på olika sätt. Mer fokus på t.ex. föräldraskap när en kvinnlig politiker intervjuats och mer fokus på t.ex. ledaregenskaper när en manlig politiker intervjuas.

Detta och mycket mer diskuteras med Gunilla Jarlbro, forskare och författare till boken ”Kvinnor och män i offentlighetens ljus”. En bok som presenterar skillnader i hur kvinnliga och manliga politiker framställs i media. Få en snabbversion av boken i dagens avsnittet av Lära Från Lärda!

Podcasten går att lyssna på via iTunesTuneln Radio och de vanligaste apparna på iPhone (t.ex. Podcast) och Android (t.ex. Beyondpod). Eller direkt via podcastens hemsida.

Lär dig mer om kommunikation

Under en tid har folk sagt till mig att jag borde träffa Erik Modig, doktor och forskare på Handelshögskolan i Stockholm. Ryktet sa att han liksom mig har ett brinnande intresse för kommunikation och påverkan.

Han forskar om kommunikation, jag arbetar i kommunikationsbranschen. Han bloggar på Dagens Media, jag bloggar på Resume. Han har precis släppt en bok om kommunikation, jag har en podcast där jag träffar författare. Nu var det alltså dags!

I dagens avsnitt utgår vi från Eriks nysläppta bok ”Kontroll”. Vi pratar bl.a. om hur människor uppfattar olika typer av budskap och hur vår hjärna fungerar. Vi pratar också om den modell som presenteras i boken, för hur man påverkar andra människor med sin kommunikation. Hoppas avsnittet är intressant!

Gå in på www.larafranlarda.com eller sök upp ”Lära Från Lärda” i någon av de vanligaste podcast-apparna.

Lära Från Lärda

Marknadsföring, så mycket mer än utsända budskap

Den finns många definitioner av begreppet marknadsföring, men den jag gillar bäst är ”att bilda kö” som jag hörde Sigge Birkenfalk beskriva under intervjun i Reklamradio.

För att marknadsföra och bilda kö med konsumenter måste man som företag kommunicera. De senare årens kommunikationsforskning har börjat betrakta och definiera kommunikation med synsättet att kunskap delas och tolkas och gemensam förståelse nås (kortfattad version). Kommunikation är något som görs gemensamt, och inte något som skjuts iväg som genom en vattenpistol från en människa till en annan.

Marknadsföring blir därmed mer än enskilda aktiviteter som reklamkampanjer, marknadsundersökningar, segmenteringar eller positioneringsstrategier. Det räcker inte med att bara sända ut budskap (envägs) om du vill skapa gemensam förståelse. Att kommunicera med människor och skapa kö handlar om att i större utsträckning agera tillsammans, interagera, samspela, tala, diskutera, förhandla och konversera. Marknadsföring handlar om att ägna sig åt sociala aktiviteter.

För att illustrera detta ska vi titta närmre på det vi normalt marknadsför, nämligen produkter. För vad är egentligen en produkt?

När man inom marknadsföring talar om produkter är den vanligaste synen, från företagsekonomin, att man utgår från att det finns en konkret produkt som ska marknadsföras. Alternativt tvärt om, att man identifierar ett behov och sedan tar fram ett erbjudande som tillfredställer behovet.

Produkten är då det som framställts av producenten och som ska säljas på en marknad. Produkten kan och ska enligt detta synsätt planeras, utvecklas, testas, konstrueras och distribueras. Dess egenskaper ska väljas ut noggrant och systematiskt testas på konsumenter för att på bästa sätt tillfredsställa de behov som finns ute på marknaden.

Genom att titta på konsumenters upplevelser av produkter ur fler perspektiv får man en tydligare bild av att marknadsföring handlar om så mycket mer än utsända budskap.

Tolkning
Allt vi använder är i grunden tolkade objekt som får sin mening när vi använder och konsumerar dem på ett visst sätt. En produkt blir i någon mening en konsumentprodukt först när vi betraktar den som just en konsumentprodukt. Första gången vi ser en ny teknisk pryl eller ett nytt klädesplagg kanske vi inte vet exakt vad det är för något, men när vi förstår och lär oss hur de kan används betraktar vi dem med nya ögon och börjar se dem som en viss konsumentprodukt.

Hur, var, varför och när en viss produkt används är inte bara bestämt av produkten, utan också av de människor som tolkar och agerar i situationen. En produkt kan därför inte bara vara en enhetlig slutpunkt av en tillverkningsprocess, den får också sin mening i situationer där den kommer till användning. Hur vi betraktar ett visst ölmärke påverkas bl.a. genom tolkning av den kontext vi ser den i.

Interaktion
Produkter blir också till i sociala interaktioner, när de konsumeras tillsammans med eller i relation till andra människor. Vad en produkt betyder, vad det är för något och vad man ska använda den till, klargörs i konsumtionssituationen. Ett och samma fysiska objekt kan användas på många olika sätt och i olika sammanhang. När vi ser eller tänker på en häst kan den framstå som något vi ska rida på, hoppa upp på, kela med, fly från, äta eller köpa.

Det blir ännu tydligare om vi betraktar immateriella produkter/tjänster ur detta perspektiv. Tjänster som juridisk rådgivning blir exempelvis inte mycket om endast juristen är närvarande. En förutsättning för tjänsten ”juridisk rådgivning” ska kunna utföras är att det finns en klient som tillsammans med juristen utvecklar problemet till ett juridiskt spörsmål, dvs. kommunicerar.

Genom social samvaro och repeterat konsumentbeteende lär vi oss betydelserna av produkter. Vi lär oss hur och i vilka situationer de ska användas och vad de symboliserar i vissa sammanhang. Genom interaktion med andra, d.v.s. kommunikation, får vi inblick i hur vissa produkter skänker status till sina ägare och på så vis bland annat bidrar till att organisera samhället i olika klasser.Vi får läsa oss att vissa produkter är ”finare” än andra. Vi lär oss tidigt skillnaden mellan dem som kör Skoda, Volvo eller Ferrari. Eller mellan dem som bär vissa märkeskläder och dem som inte gör det.

Social konsumtion
Produkter kan också vara medel för social samvaro. Att köpa en kaffe på ett cafe kan handla mer om att umgås än att tillfredställa sitt koffeinbehov. Även produkter som vid en första anblick framstår som typiska ”ensamprodukter”, t.ex. böcker eller en TV-serier, fyller i många sammanhang en social funktion då vi diskuterar, reflekterar eller konsumerar dem med vänner och bekanta. Konsumtion kan därför inte separeras från konsumenters liv. Det är snarare så att konsumtion ofta är en viktig kugge i social samvaro och att företag kan skapa social gemenskap mellan individer som uppvisar samma konsumtionsvanor.

Om vi lägger till dessa perspektiv på produkter som fenomen, blir det tydligare hur avgörande kommunikationen är för att marknadsföra och bilda kö. Att betrakta kommunikationen som att bara sända ut budskap begränsar möjligheterna för att skapa gemensam förståelse för produkter och tjänster. Konsumenters tolkning, interaktion och sociala konsumtion påverkas av och påverkar uppfattningen av företags produkter. Deras uppfattning av produkterna kan få både positiva och/eller negativa effekter för försäljningen. Att ha dessa i åtanke och, än viktigare, inte betrakta marknadsföringen som endast utsända budskap är ett viktigt förhållningssätt. Det är viktigt att i större utsträckning betrakta kommunikationen som en process för att försöka skapa gemensam kunskap och förståelse för produkterna med dina konsumenter. Då ökar chanserna att skapa större värde för såväl produkterna som för konsumenterna.

Mer om marknadsföring, människor och interaktion hittar du i Peter Svensson och Jacob Östbergs bok med samma namn.

Kliver in på arenan

Oj! Att komma som ouppvärmd Resume-bloggare och skriva om kommunikation kanske innebär att lägga ribban högt och riskera rivning. Men eftersom det regnar mängder av reklambudskap över den här arenan har jag bestämt mig att för att mina inlägg ska skrivas under paraplybegreppet strategisk kommunikation. Här ska jag försöka reda ut ett och annat och dela med mig av tankar och reflektioner. Som tur är består strategisk kommunikation av de tre stabila och intressanta byggstenar: PR, marknadskommunikation och internkommunikation – vilket jag tror kan göra bloggen rolig och intressant. Inläggen kommer rikta in sig på dessa områden och analysera vad organisationer gör eller kan göra för att kommunicera via dessa och skapa värde.

Kommunikation är ju i sig ett klurigt begrepp som har lika många definitioner som människor du frågar. Det blir inte lättare att reda ut dess betydelse när alla människor dagligen ägnar sig åt att kommunicera, vilket gör att många upplever sig vara experter på området. De senare årens forskning pekar mot att kommunikation snarare handlar om pågående processer och delning av kunskap – och inte, som både många praktiker och tidigare forskning hävdat, att kommunikation skulle vara en funktion eller bara betyda överföring av information. Den senaste personen jag hörde påpeka vikten av att kommunikation bör ses som delning av kunskap var doktoranden och föreläsaren Sigge Birkenfalk i Reklamradio-podden som jag lyssnade på häromdagen. Delning av kunskap är inte bara en beskrivning av kommunikation som jag ansluter mig till, utan också målet och min förhoppning med den här bloggen. Du är varmt välkommen och jag hoppas du följer med på resan!