Därför ska du kunna retorik

Retorik är ett ämne som ofta förknippas med stora tal och framföranden. Men retorik är användbart vid betydligt fler tillfällen än så. Kunskap i retorik är lika nödvändigt för att förstå andra som att själv tala eller skriva. Det är också användbart för att lära sig argumentera och förstå när andra argumenterar.

I dagens avsnitt av Lära Från Lärda pratar vi om retorik. Gäst i programmet är Inger Lindstedt, professor i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Malmö Högskola och författare till boken ”Talarens hantverk”. Lyssna på programmet och få en kortversion av boken!

Vi pratar bland annat om vilken nytta man kan ha av kunskaper i retorik. Vad skillnaden är mellan att övertala och övertyga. Vi pratar också om vanliga misstag som görs vid framträdanden och vad du ska tänka på för att hålla bättre presentationer.

Lyssna på avsnittet i någon av de vanliga podcast-apparna eller via hemsidan.

Långa tal i Almedalen

Tur att man kan se Almedals-talen från hängmattan. Atmosfären i Visby är förvisso speciell. Men att stå upp och lyssna på för långa tal är outhärdligt. Och tyvärr har partiledarna en tendens att prata för länge.

Min rekommendation är att inte överträda 30 min för en Almedals-publik. Sen tappar folk fokus. En gräns som alla hittills har brutit när de hamnat runt 40+ min.

Nu har vi tre tal kvar, och det skulle glädja mig om någon kunde korta ner.

Talaren skulle undvika att publiken hinner bli uttråkad, och det kommer garanterat landa bättre.

Retorik bakom kriskommunikation

Retorik är (som jag skrivit tidigare) en kunskap och en konstform som handlar om förmågan att i varje enskilt fall uppfatta det som kan vara övertygande i kommunikationen. Jag brukar likna retorik med noter bakom kommunikationen, därav en användbar kunskap för alla som jobbar med marknadsföring, reklam, PR m.m.

Ett annat intressant område för retoriken är kriskommunikation och krishantering. Nu senast med
NUON – ”Nu upprepar Olofsson nonsens” – affären.

Oftast talas det om kriskommunikation när det handlar om efterkrisfaser, då man hanterar kriser som redan skett. Men kriskommunikation handlar lika mycket om att förebygga och undvika kriser. Lyckad kriskommunikation rör ofta kriser vi aldrig ser.

En krissituation är också en retorisk situation i bemärkelsen att den kräver en kommunikationsinsats. Det kan handla om att informera, övertyga och/eller ena de inblandade. Varje situation har sina speciella omständigheter och det finns ingen exakt mall som alltid kan användas. Retorikens verktyg ökar förståelsen för kommunikationen och är därför användbara under krishanteringen.

Ta exempelvis retorikens Doxa. Vilket handlar om att förstå gruppers gemensamma värderingar, sedvänjor, ideal och övertygelser. Vilket är avgörande i en krissituation för att på bästa sätt kunna kommunicera med inblandade parter. Något som verkar ha brustit vid polisens insats under Husbykravallerna.

Ett annat exempel är retorikens Apologia, konsten att bemöta anklagelser. För att apologia ska uppfattas som etisk bör man erkänna felaktiga handlingar, uttrycka beklagande, be om ursäkt och få till stånd en försoning.

Som sagt, inom retoriken finns många verktyg.

I boken ”Krisretorik”, av författarna Brigitte Mral och Orla Vigsjö, ges en rad exempel på krishändelser med analyser av hur de hanterats. Ett tips för dig som vill öka din förståelse för kriskommunikation.

Varför studerar inte alla retorik?

Det är en fråga jag ställer mig varje gång jag bläddrat i en retorikbok. Frågan syftar på alla som arbetar med kommunikation (inte minst reklam och PR).

Till viss del hänger det säkert ihop med att ämnet retorik är tätt förknippat med att hålla tal. Vilket delvis stämmer, men retorik är också mycket mer än så.

Retorik är en kunskap, och en konstform, som handlar om förmågan att i varje enskilt fall uppfatta det som kan vara övertygande i kommunikationen. Det handlar bl.a. om att förstå sin publik och att tänka igenom vad och hur man ska tala/skriva/visa upp något på bästa sätt för att övertyga. Precis det som många arbetar med dagligen i kommunikationsbranschen. T.ex. är förmågan att bygga trovärdighet (ethos), argumentera (logos) och väcka känslor (pathos) grundläggande för reklamare, PR-folk och kommunikatörer.

En rättvis beskrivning av retoriken, i samband med reklam och PR, är att betrakta retorik som marknadskommunikationens noterOch ni som har spelat musikinstrument vet vilket nytta noter kan göra. Ni vet också vilken tid det tar och vilket tålamod som krävs för att lära sig dem. Det ger inga garantier att du blir duktig musiker, men det ökar dina chanser. Precis samma sak gäller kunskap om retorik för dem som jobbar med kommunikation.

Om vi återkopplar till utgångsfrågan skulle jag gissa att lathet, ointresse eller okunskap ligger bakom svaret. Därför vill jag uppmana fler att ge ämnet en chans. På riktigt. För även en duktig och självlärd pianist kan ha nytta av att lära sig noterna bakom tonerna. Om inte annat så ökar det förståelsen för musiken den själv spelar.

Foto: 4photos.net