13-åringens starka film mot nätmobbning

Äkthet är en ingrediens som ofta finns med i bilder, filmer och texter som blir virala. Och det är en ingrediens som är svår för företag och kommunikationsstrateger att skapa.

Här är en film som blivit viral under veckan. Det är 13-åriga Luke Culhane som, utifrån egna erfarenheter, skapat denna 2,5 min film om nätmobbning.

Huruvida han genomfört produktionen själv eller om det skulle visa sig vara en organisation som står bakom, tycker jag spelar mindre roll. Den känns äkta och är väldigt välgjord. Bra budskap och snyggt klippt. Hatten av!

Uppmuntrande kampanjer till en regnig midsommar

Vi närmar oss en blöt och kall midsommar. Och många är det som kommer vakna i tält på midsommardagen, myggbitna och bakfulla. Jag är inte en av dem. Däremot tänkte jag bjuda på några inspirerande kampanjer, som en sol i regniga tider.

Vi börjar med en fantastiskt klippning! Det är Finlandia som förra veckan släppte en 2,5 min film som får en gammal klippare att ramla av stolen. Riktigt snygg och värd sin längd!

Att varumärken tar ställning i olika frågor har blivit vanligare de senaste åren. I veckan släppte Google en video som verkligen är ett ställningstagande. Bra att ett så stort varumärke visar vägen!

Sist men inte minst en video med lite mer humor. Det är Car Lister som ligger bakom denna vrålstarka polis som lyfter bilar på öppen gata. Rätt kul ändå.

Önskar er alla en trevlig midsommar!

Parodi på Doves succé

När parodier görs på reklamfilmer bör man se det som ett erkännande. Och Dove’s ”Choose Beautiful” har också blivit en succé med sina 6 miljoner visningar på 2-3 veckor. Intressant när den dessutom är hela 3:40 lång.

Bra reklamparodier växer inte på träd, men den här gången tycker jag Funny or die har fått till det! Vad tycker du?

[youtubeplay id=”7DdM-4siaQw” size=”large”]

[youtubeplay id=”FaNqI859sCU” size=”large”]

Business like a Swede

Uppföljare som är bättre än originalen är vi inte bortskämda med, men här har vi ett exempel. TCO gjorde succé förra året med Like a Swede, och här kommer en riktigt bra uppföljare!

Konstigt nog har den hittills, trots sina två veckor på Youtube, gått mig helt förbi.

[youtubeplay id=”1YX7h8qNu7g” size=”large”]

Volkswagen och Charlotte Kalla, ett platt fiasko

I måndags kom pressreleasen att Sveriges populäraste idrottare, Charlotte Kalla, är med i ny reklamfilm för Volkswagen.

Förväntningarna steg när jag tänkte tillbaks på Kalla’s succé i Sotji. Jag minns hur den numera legendariska upphämtningen gav mig glädjetårar gång på gång när jag såg den (videon som Viasat Sport oförklarligt nog tog bort från sin hemsida).

Med detta i bakhuvudet såg jag fram emot en välproducerad reklam med skidstjärnan. Temperaturen steg ytterligare när Dagens Media, Resume och Dagens Industri uppmärksammade nyheten.

Men.

Vad som presenterats är ett pinsamt försök att ta rygg på Volvo och deras filmer. Ett snölandskap, en svensk idrottsstjärna och rörelse i skog och mark. Problemet är att man missat Volvo-reklamens viktigaste ingrediens – musik och klippning som väcker känslor! En film som inte väcker känslor blir knappast viral.

Volkswagen släpper alltså en usel kopia på en konkurrents reklamfilm, och dessutom ett år senare. Inget nytt, ingen känsla och trist paketering.

Signalen är tydlig – en ”fattigmans Volvo”. Uselt.

[youtubeplay id=”-GGueujqSC4″ size=”large”]

3 virala videos just nu

Kiss Cam – Fake men rolig
Humor är en stark byggsten för att klipp ska bli virala. Och självklart kan även videos som är fake bli extremt populära, annars hade inte Viralgranskarna haft något att göra.

[youtubeplay id=”Qh0BwuxHRAg” size=”large”]


Calvin Klein – Enkel men dyr

CK kör på säkra men dyra kort. Svartvit enkelhet, kameran på ett stativ och halvnaket – det räcker när kändisvalutan är tillräckligt stor. Frågan är vad varje betald krona gett för utdelning?

[youtubeplay id=”SrugNpFB3Ps” size=”large”]


”Slap her” – Italiensk men stark

Stereotyp på många sätt, men se den med ”Italienska glasögon”. En video inspirerad av Like A Girl, men som gett valuta för produktionspengarna. Och varför har den fått hela 2 miljoner shares på en vecka?

Kombinationen musik, uppbyggnad och symbolik landar i ett starkt budskap. En berättelse som väcker känslor. Skicklig paketering mot målgrupp. Hatten av!

[youtubeplay id=”b2OcKQ_mbiQ” size=”large”]

Därför är Street Harassment-videon vilseledande

På några dagar har filmen ”10 Hours of Walking in NYC as a Woman” fått över 30,000 000 träffar. Den har bl.a. omnämnts på SVT, Aftonbladet och Nyheter24.

Första tanken efter att ha sett den, vilket också gett den vingar, är att man blir irriterad och tänker ”bedrövligt att hon inte får vara ifred på New Yorks gator!”. Det är också budskapet som organisationen Hollaback! vill lyfta fram. Den väcker känslor helt enkelt. Och det känns outhärdligt att gå på New Yorks gator.

Ur ett strategiskt perspektiv, vilket den här bloggen är inriktad på, bör man ge avsändarna en eloge som lyckats lyfta frågan och få så stort genomslag. Men filmen är också vilseledande. Jag ska berätta varför.

[youtubeplay id=”b1XGPvbWn0A” size=”large”]

Jag vill först klargöra att beteenden som går över gränsen självklart aldrig ska accepteras, som när en person i filmen förföljer henne. Annars är många av kommentarerna i stil med ”hej, hur e läget?”. Dessa kommentarer kan också betraktas som objektifierande. Men det här inlägget går inte ut på att granska och värdera varje kommentar, jag är intresserad av hur paketering/klippning fått viral spridning.

Det framgår i videon att det handlar om 100+ kommentarer. Om vi utgår ifrån att hon går runt i hela 10 timmar. Och hon under den 1,30 min långa sekvensen som visas passerar c:a 100 personer. Ponera då att hon passerar 2500 personer i timmen (kanske fler). På 10 timmar skulle det bli 25,000 personer.

Om filmen hade visat att 1 person på 250 säger något till henne, skulle den inte väckt särskilt starka reaktioner och fått en sådan spridning. Här har klippningen gjort sitt jobb. En klippning och paketering som gett videon vingar. Men ett källkritiskt öga anar också en viss vässning.

På en 10 timmar lång promenad i Stockholm skulle jag exempelvis kunna passera mängder av höga ljud, stinkande dofter eller varför inte folk som går in i en. Det skulle sedan se fullständigt outhärdligt ut om man klipper ihop alla händelser på 1,30 min.

Min poäng med det här inlägget är inte att förminska sexistiska kommentarer. Poängen är att medvetandegöra hur klippning och inramning kan spetsa sanningen och få miljontals människor att reagera. Det är skickligt gjort. Jag lyfter på hatten.

Samsung levererar en Ice Bucket Challenge

Enligt Facebook har över 28 miljoner människor varit involverade (likes, delningar, kommentarer) i konversationer kring Ice Bucket Challenge’s via deras nätverk.

Nu har Samsung hoppat på tåget och gjort ett snyggt drag genom en Ice Bucket Challenge med sin Galaxy S5, som är vattentät! Och självklart skickar utmaningen vidare till konkurrenterna Apple och Nokia, som inte är vattentäta.

Genialt sätt att ta ett nätfenomen på volly och lyfta fram en produktfördel på ett roligt sätt. Varje tillfälle att ge konkurrenterna en örfil tar man vara på.

[youtubeplay id=”6w4Gqt-ljb4″ size=”large”]

Därför lyfter inte Robyn+Volvo

Volvo har skördat virala framgångar med Zlatan, Van Damme och Swedish House Mafia. Och i helgen presenterades nya filmen med Robyn.

Att släppa en teaser och en utsatt releasetid för sin reklamfilm signalerar ett rejält självförtroende. Dock välförtjänt efter tidigare succéer.

Men mottagandet tycks vara ”svalt” i sammanhanget. För trots storsatsning, och omskrivningar i stora bloggar och medier, har den inte fått någon imponerande luft under vingarna. Efter två dagar har den 217,000 träffar jämfört med Zlatan-filmen som stack iväg över en miljon efter samma tid. Sen är det möjligt att man blivit fartblind av tidigare succéer och inte kan utgå från dessa siffror, men ändå.

Skillnaden från tidigare filmer är flera.

För det första skiljer sig musiken. De tidigare filmerna har innehållit musik som med kraft höjt helheltsupplevelsen. Robyn+Volvo har förvisso en skön låt, men en dussinlåt. Och dussinlåtar räcker inte för att bidra till stort genomslag.

Foto och redigering är snyggt, riktigt snyggt. Sammantaget skapar filmen en känsla av en snygg och dyr musikvideo. Tyvärr är det ingen ingrediens som garanterar viral succé, även om det är en bra utgångspunkt. Det finns gott om ”dyrsnygga” filmer därute.

Det tredje är nyhetsvärdet. Hur stort nyhetsvärde är det att se Robyn i en ”musikvideo”? Ganska dålig wow-faktor skulle jag säga.

Det saknas helt enkelt ingredienser som normalt bidrar till viral luft under vingarna. Kan det vara så att man efter tidigare succéer tog det här med en klackspark och missar att det handlar om så mycket mer än att slänga in en kändis, skön musik och snygg klippning. Eller har man helt enkelt bara sänkt ribban? Volvo’s målsättning skulle vara intressant att ta del av.

[youtubeplay id=”oqUvhLNgqsA” size=”large”]

PR-bluff? Låt oss kalla det dold-PR kampanj

Förra året florerade begreppen ”PR-bluff” och ”PR-trick” åt höger och vänster. Tre kampanjer som bidrog till diskussionerna var Marabou’s Black, Frisk & Fri’s Miss Skinny och Lidl’s DILL-restaurang. Den sistnämnda skrev jag om när det begav sig och ifrågasatte då benämningen PR-bluff eftersom jag inte håller med om att det var en bluff.

Jag läste en kandidatuppsats som behandlat de här tre kampanjerna, ”När målet helgar mediet – En kvalitativ studie av dold PR”, skriven av Rebecka Gustafson (du hittar den här). I studien har personer från bakomliggande byråer intervjuats. Från Shout (Miss Skinny), Forsman & Bodenfors (Marabou’s Black) och Ingo (Lidl’s DILL).

[youtubeplay id=”S62mQyLAZl8″ size=”large”]

 

Den gemensamma nämnaren för kampanjerna är att de velat bevisa något genom att gå via en ny arena. Därför var den riktiga avsändaren dold från början och har sedan avslöjats tillsammans med det egentliga budskapet.

Istället för att kalla tillvägagångssättet ”PR-bluffar” används benämningen ”dold-PR” i uppsatsen, en definition jag tycker är bättre och mer träffande.

NYA ARENOR
Alla tre har skapat uppmärksamhet genom att presentera sig på en ny arena. Dill genom att placera sig i restaurangbranschen, Miss Skinny i modebranschen och Marabou i musikbranschen.

Det är bytet av arena som gjort att kampanjerna inledningsvis använt dold-PR för att göra vistelsen på arenan trovärdig och inte låta fördomar påverka mottagarnas uppfattning av budskapet. Man har utgått ifrån att mottagandet inte blivit detsamma om riktiga avsändaren varit synlig från början.

När man ska få uppmärksamhet på en ny arena gäller det att överträffa det normala och presentera något provocerande, uppseendeväckande och oväntat – utan att vara för orimlig. Något alla tre lyckades med.

Att Tommy Nilsson skulle byta artistnamn till Black, en popup-lyxkrog som hade öppet under begränsad tid med billiga priser, och en nätbutik som bara sålde kläder med ”size zero”.

[youtubeplay id=”k3Mp_GIxId4″ size=”large”]

 

DRAMATURGIN GAV SKJUTS
Tillvägagångssättet med avslöjanden skapade en dramaturgi. Avslöjandena gav kampanjerna en viral skjuts som blev större än vad någon av byråerna hade väntat sig.

Det skapade två typer av debatter. För det första en debatt om själva taktiken, med dold-PR. Och för det andra en debatt om sakfrågan. Exempelvis ätstörningar och ideal för Miss Skinny eller kvalitet på lågprismat för Dill.

Dold-PR som strategi kan alltså ses som en engångsaktivitet för att aktivera målgrupperna och engagera dem i en debatt.

SPRIDNING VS. RELATIONSSKAPANDE
Det huvudsakliga syftet var att skapa spridning och nå en stor målgrupp, vilket alla byråerna menade att de lyckats med. Genomslagskraften har prioriterats framför att skapa relationer med målgruppen.

Oftast brukar PR (public relations) handla om att påverka relationen till sin omgivning. Därför kan det, sett utifrån ett PR-perspektiv, ses som problematiskt att kampanjerna utgår från att skapa spridning snarare än relationer.

Det finns en balansakt som är viktig vid den här formen av kampanjer, i förhållandet mellan att skapa och upprätthålla organisationens anseende och trovärdighet – kontra att utforma ett budskap som får genomslag. Byråerna vittnar om att dessa diskussioner förts fram och tillbaka.

[youtubeplay id=”foT0AnK5Se4#t” size=”large”]

 

FÖR- OCH NACKDELAR MED DOLD-PR
För dessa tre exempel har användandet av dold-PR uppfyllt de syften som respektive kampanj haft. Det dolda budskapet har inte varit kampanjernas huvudsyfte, utan snarare hjälpt dem att komma runt reklamundvikande och fördomar. De har därmed kunnat förmedla viktiga poänger och fångat sina målgruppers uppmärksamhet.

Dold-PR kan ses som ett verktyg för att med mindre medel nå en stor målgrupp, väcka en fråga och skapa debatt.

En av nackdelarna är osäkerheten kring hur organisationen kommer uppfattas av målgrupperna. Det finns en risk att förmedlarmålgrupperna (de som sprider information om kampanjen) kan känna sig lurade, vilket också skedde i viss utsträckning. Kampanjerna är också beroende av att nyhetsflödet inte innehåller konkurrerande budskap som tar uppmärksamheten från dem.