Så tycker Clinton-utmanaren om startups

elizabeth-warren
Elizabeth Warren. (Foto: Edward Kimmel CC BY-SA 2.0)

Trots att Massachusetts-senatorn Elizabeth Warren inte meddelat att hon ställer upp som kandidat i presidentvalet utmålas hon ändå som en tydlig utmanare för Hillary Clinton på demokraternas sida. Hon har gjort sig känd för sin kritik mot Wall Street och den rikaste delen av befolkningen, och Youtube svämmar över med klipp från hennes verbala attacker mot ett system hon ogillar.

När hon besökte Greentown Labs, en cleantech-inkubator i Boston frågade Pando Daily henne om hur hon ser på tech-bolagen och startupvärlden, och hon gjorde det klart att det finns en tydlig skillnad mellan innovatörer och startups som skapar verklig innovation, och de som växt sig så stora att de försöker påverka politiker och beslutsfattare att anpassa reglerna för att hindra andra att skapa nya innovationer som konkurrerar.

“We have to recognize that the workforce is changing. That the world is changing. That the old model that someone was gonna work for a corporation and be there their entire lives is shifting in America.  And that means we need to make a lot of changes including changes in our laws and regulations… We can’t stop change but we can channel it in directions that make things better for all of us.” Warren’s comments hint that she is willing to draw a line in the sand between tech companies that can benefit all, and those only out to benefit their executives and VCs’ personal wealth, skriver Pando Daily.

Läs hela artikeln: “These are not startups.” Elizabeth Warren is worried about big tech — and big banks — influencing politics”

Facebookforskning: Så stort är ditt ego

statusuppdatering

Selfies eller solnedgångar? Vännerna eller jobbet? Vad handlar dina statusuppdateringar om?

Med jämna mellanrum kommer såna där mer eller mindre seriösa artiklar som berättar om hur olika personlighetstyper agerar i sociala medier i allmänhet och på Facebook i synnerhet. Vanity Fair har till exempel skrivit humoristiskt om de sex vanligaste personlighetstyperna på Facebook. Och i den här artikeln hos Metro talar svenska forskare om hur Facebook kan trigga och förstärka våra personlighetstyper, och hur dina uppdateringar kan avslöja om du är en psykopat.

Forskare vid Brunel University i London undersökte 555 Facebook-användares personlighetstyper genom ett personlighetstest och drog sedan slutsatser kring hur deras uppdateringar på Facebook speglade typerna. De kom bland annat fram till att:

  • Människor med lågt självförtroende skriver oftare uppdateringar om sin partner
  • Narcissister berättar oftare om sina framgångar och är i behov av bekräftelse och godkännande från sina Facebook-vänner. De får också generellt fler gillningar och kommenterar på sina uppdateringar.
  • Narcissister skrev också fler statusuppdateringar om vad de äter och om sina motionsvanor.

– Även om vårt resultat visar att narcissisternas skryt lönar sig eftersom de får fler gillningar och kommentarer på deras uppdateringar, kan det också vara så att deras Facebookvänner ger ett artigt stöd öppet men i hemlighet ogillar den typen av självcentrerade budskap. En större medvetenhet kring hur ens statusuppdateringar uppfattas av ens vänner kan hjälpa till att undvika omgivningens irritation, säger en av forskarna, psykologen Tara Marshall i en artikel publicerad av Brunel University.

Så här sammanfattar forskarna studien, som du även kan läsa i sin helhet här.

”Results revealed that extraverts more frequently updated about their social activities and everyday life, which was motivated by their use of Facebook to communicate and connect with others. People high in openness were more likely to update about intellectual topics, consistent with their use of Facebook for sharing information. Participants who were low in self-esteem were more likely to update about romantic partners, whereas those who were high in conscientiousness were more likely to update about their children. Narcissists’ use of Facebook for attention-seeking and validation explained their greater likelihood of updating about their accomplishments and their diet and exercise routine. Furthermore, narcissists’ tendency to update about their accomplishments explained the greater number of likes and comments that they reported receiving to their updates.”

Dags för självrannsakan med andra ord. Hur självcentrerad är du egentligen?

(Sen går det förstås att ifrågasätta hur forskning som kretsar kring just personlighetstyper fungerar, och vad den typen av kategorisering egentligen visar. Min erfarenhet är att det sällan är användbart som enda metod, men tillsammans med andra metoder, till exempel personliga intervjuer och andra typer av ”djupare” analys, kan det vara ett komplement. Eventuella psykologer som läser det här får gärna kommentera och ge sin bild.)

Så styr ”the interest graph” framtidens musiktjänst

music

På en marknad där det finns oändlig tillgång till musik är det inte utbudet som avgör framgången för Spotify, Apple eller Google och deras musiktjänster. Med den utgångspunkten har Craig Watson, grundare av Soundwave, analyserat hur musiktjänsternas förmåga att analysera och anpassa sig till användarnas kontext kommer att avgöra deras förmåga att vara relevanta i framtiden.

” The winner of the digital music space will be the platform that can provide the best sequencing of music to match a listener’s preference and desired experience. This requires a maniacal focus that starts from the ground-up with a user centric approach.”

Han skriver bland annat om hur en ”interest graph” blir en viktig komponent för musiklyssningen, precis som the social graph är för ens sociala liv på nätet.

När våra mobiler innehåller information om var vi är, hur vi rör oss, hur snabbt vi springer, vilken temperatur det är, vilka intressen vi har och hur våra vanor ser ut, öppnas ett stort utrymme för innovationer kring musiklyssning upp. Enligt Craig Watson står vi inför den största förändringen i musikkonsumtionen sedan det komprimerade mp3-formatet lanserades. Han talar förstås i egen sak eftersom det är det han själv jobbar med på Soundwave, men han pekar på något intressant med förra Spotify-lanseringen härom veckan.

De flesta fokuserade på att Spotify nu kommer att bredda tjänsten och bland annat kunna visa rörlig bild. De andra lanseringarna, som handlade om hur Spotify dels vill kunna förstå användarens beteendemönster, till exempel i joggingspåret, för att matcha rätt musik, samt hur de ska bli mer relevanta för användaren generellt, gavs inte lika mycket fokus.

Några exempel på vad den nya tekniken kan ge oss är enligt Craig Watson att kunna bli väckt med precis den rätta låten för att vi ska börja dagen på ett bra sätt, bland annat baserat på sovmönster, vädret, vilken tid på dygnet och vilken dag i veckan det är. Luftfuktighet, trafiksituationen på vägarna och i kollektivtrafiken, vilken typ av aktiviteter som står i din kalender, ljusförhållanden och andra faktorer kan också användas för att anpassa och spela upp musik under dagen.

Jag brukar säga att vi redan är cyborger i den bemärkelsen att vi alla går omkring med teknologi som dygnet runt upphöjer och förstärker våra sinnen och vår mänskliga förmåga. Framtidens tjänster lär fokusera på att hämta information från vår tekniska livbojar och använda den för att optimera de egna funktionerna.

Stå utanför Facebook är som att flytta ut i skogen

Facebook tumme i is

”Facebook som är på offensiven och vill ta greppet om dina medievanor. Vi frågar om Facebooks senaste lansering ska ses som ett hot eller en möjlighet för mediebolagen?”

I helgen medverkade jag i programmet Mediernas inslag om den makt Facebook har över vår onlinetillvaro i allmänhet och över svenska medieägare i synnerhet. Det blev ett nyanserat inslag tycker jag. Framförallt fanns utrymme att dra utvecklingslinjerna något längre än bara den närmsta tiden och diskutera tänkbara framtidscenarion när Facebook bestämmer allt mer över vad som exponeras i våra flöden.

I inslaget intervjuas förutom jag även Jan Helin, chefredaktör Aftonbladet och Marie Nilsson, vd Mediavision. Reporter är skarpa Therese Rosenvinge, bland annat känd för sin ”mardrömsintervju” med en Ekot-reporter för en tid sedan. Lyssna på ”Osann nyhetsstorm om tiggare och växande oro för hungrig nätjätte” (länken leder direkt till inslaget om Facebook)

Imorse var jag även med i Aftonbladet Morgon för att prata om ungefär samma sak, men med större fokus på användarnas relation till Facebook och den makt plattformen har i att ranka vilket medieinnehåll som ska få genomslag. Kolla på inslaget: Så tar Facebook över internet.

Aftonbladet Morgon
Bild från Aftonbladet Morgon 25 maj.

Bara början på e-handeln

e-barometern
Statistik från E-barometern Q1, 2015 (Postnord)

Idag kom färska siffror från E-barometern, den återkommande rapporten från Postnord som beskriver utvecklingen av e-handeln i Sverige. Ända sedan E-barometern började har förstås de flesta siffror ökat hela tiden. Vi svenskar köper allt fler varor och tjänster via internet vilket stimuleras av en generellt större köpvana, säkrare och fler betalalternativ samt ett större förtroende för att handla på nätet.

Vad som dock fortfarande är fascinerande är att bara 7 procent av all konsumenthandel sker online. Det är svårt att relativisera den siffran, men det säger en del om hur många köp som trots allt sker i den fysiska handeln fortfarande (även om själva transaktionen är digital). Det känns som att e-handeln fortfarande är i sin linda.

Samtidigt blir det allt svårare att definiera och framförallt räkna på e-handeln. Jag menar, vad är e-handel om du kollar en produkt i en butik och sedan köper samma produkt hemifrån, via samma butiks e-handelssajt? Inom branschen pratar man om ”Brick and mortar”-handlare med fysiska butiker och onlineföretag som både startade och driver sin verksamhet från nätet. Men många företag har förstås både fysiska butiker och möjlighet att handla online.

Så här summerar Postnord de viktigaste förändringarna i första kvartalets e-barometer:

  • Prognos: 50 miljarder kronor 2015
  • Livsmedel visar kraftigast tillväxt
  • Topp tio varor Q1 2015: Skönhet/hälsa på plats 3
  • Minskad e-handel från utlandet under Q1
  • Var femte har e-handlat med mobil

Mata inte trollet

Internettroll känns som ett lika gammalt fenomen som internet i sig. Den eviga frågan om hur du ska hantera trollen (mata det inte!) dyker dock upp då och då. Senaste idag när Metro ringde för några snabba svar från mig och Brit Stakston kring trollhanteringen. Ingen rocket science förstås och ganska lättgooglat. Men bara bildsättningen till artikeln gör det ju värt ett besök.

Det är Britt, trollet och jag. För läsaren kanske lite oklart om man ska undvika oss alla.

Metro.se: 9 tecken på att du träffat på ett internettroll.

Värmländska män förklarar vad de tjänar på jämställdhet

varmland

Från början tyckte jag att filmen gick långsamt. Jag sneglade ner mot tidskoden på Youtube och såg att klippet var över 12 minuter långt (nedan är en kortare version på fem minuter som jag fick tips om efter att inlägget publicerades). En evighet för den som snabbt vill fånga intresset hos någon som råkat ramla in i en film på nätet. Men ganska snart blev det lugna tonläget och floran av personer som gav sin syn på jämställdhet nästan som en medryckande melodi. Filmen, som producerats av Länsstyrelsen Värmland och Region Värmland inför deras gen(i)us-konferens, känns som en bra utgångspunkt för de män som vill förstå nyttan av jämställdhet, när rättviseargumentet inte når hela vägen. Budskapet är förstås att alla tjänar på ökad jämställdhet, oavsett kön.

[youtubeplay id=”bJnJwILyvxg” size=”large”]

 

Alla blir glada av en regnbågsbild

Double rainbow

För den som bor i Stockholmstrakten var det igår svårt att undgå rapporter om vädret, oavsett om du var ute i naturen eller låg hemma under täcket. Flödet fylldes snabbt med bilder på det fascinerande ljuset och framförallt på den tydliga regnbåge som gick att se från stora delar av staden.

Det som är intressant med bilder på solnedgångar och spännande väderfenomen är att de nästan alltid får många gillningar och kommentarer i sociala medier. Att mina följare antagligen sett minst 10 andra bilder på exakt samma regnbåge från olika vinklar hindrade dem inte från att gilla även de två bilder jag la upp på Facebook igår kväll, på väg hem efter att har repat med mitt band.

Två bilder. Två dubbla regnbågar. Över 100 gillningar på varje bild inom loppet av en timme. Kanske finns det något ursprungligt och tidlöst över de reaktioner som sker på en vacker himmel? Något som den moderna uppkopplade människan reagerar lika mycket på som stenåldersmänniskan. Vad tror du att det beror på? Har Facebook en egen liten regnbågsalgoritm? (För tydligheten skull är 100 gillningar långt fler än vad jag normalt får på saker jag lägger upp på Facebook.

Double rainbow

Självklart går det inte att skriva ett inlägg utan att samtidigt lägga in ett av världens mest sedda klipp med regnbågstema, just nu uppe i 41 miljoner visningar. Klippet fick stor spridning när komikern Jimmy Kimmel länkade till det och sa att hans vän Todd utsett det till det roligaste klipp han sett.

[youtubeplay id=”OQSNhk5ICTI” size=”large”]

Double Rainbow is a viral video filmed by one-time MMA fighter[1] Paul ”Bear” Vasquez. The clip, filmed in his front yard just outside Yosemite National Park, in the U.S. state of California, shows his ecstatic reaction to a double rainbow.” – Wikipedia.

Hur många techsajter tål Sverige?

tech-sajter

Ganska många har det visat sig. I hälarna på Breakit.se lanserade DI sin egna sajt för startup- och internetbevakning Di Digital igår kväll. Redaktionen själva säger att de kommer bevaka digitaliseringen i en bredare bemärkelse än bara startups.

För några år sedan satt jag på en restaurang vid Odenplan i Stockholm och pratade med några vänner. Alla tre jobbar på svenska startups i någon form, antingen som grundare, vd eller anställd. Jag ville bolla en idé jag funderat på ett tag och jag slängde ut frågan vid bordet:

”Jag tror att det behövs en redaktionell sajt som beskriver vad som händer på den svenska startupscenen, och som kanske även arrangerar event och blir både en mötesplats och en inblick i branschen för aktörer från andra delar av världen. Men som också har en granskande roll och inte bara ryggdunkar de svenska entreprenörerna. Vad tror ni om det?”

Jag fick positiv respons, men också en kommersiell snabbanalys som gick ut på att projektet kunde bli lönsamt och kanske driva runt 1-3 personer, men som många andra journalistiska projekt skulle det bli svårt att skapa några jättevinster, även om undantagen förstås finns. Och en offensiv event-satsning skulle vara en viktig kommersiell del.

Fler än jag tänkte uppenbarligen på samma sak och nu finns tre aktörer som delvis rör sig i samma vatten. Något halvår efter middagen vid Odenplan lanserades Swedish Startup Space, en sajt som inte granskar startupscenen, men som försöker marknadsföra den gentemot investerare och omvärlden, samt också fungera lite som en intern mötesarena och berätta om alla bolag och aktiviteter som händer. Innehållet är även på engelska för att locka både utlandsrekryterad personal på svenska startups och förstås utländska investerare.

Något år senare lanserades Breakit, med en helt annan redaktionell ambition och med de tidigare Di-journalisternas erfarenhet och granskande uppdrag i ryggen. De vill vara ”en kyrka mitt i byn” för startupvärlden enligt egen utsago. Och sedan igår finns alltså Di Digital, också med tydligt techfokus och genom rekryteringen av Jack Werner antagligen också med ett bredare anslag i form av bevakningen av nätkultur och onlinelivet generellt.

Will it float? Kan de här sajterna bli eller vara lönsamma över tid? I Di Digitals fall är det lätt att se satsningen som en del av Di:s övriga bevakning, och därigenom också se styrkan i projektet redan från start, oavsett om det isolerat visar röda eller svarta siffror. Dessutom har de förstås en säljorganisation på plats i och med Bonnier-tillhörigheten. Di spetsar helt enkelt sitt erbjudande genom att bryta loss en redaktion som får hårdbevaka digitaliseringen specifikt, men som också kan bidra till moderredaktionens bevakning. Swedish Startup Space är mer av en pr-satsning och finansieras bland annat av Stockholms stad tillsammans med ett antal partners samt annonsörer. Breakit i sin tur ägs och drivs av grundarna men har enligt egen uppgift också ett antal privata investerare.

Störst kostym av dessa lär Di Digital ha, men kostymen innebär också möjligheter att kapitalisera på produkten i fler än de egna kanalerna.  Tillägg: Olle Aronsson på Breakit hörde av sig och berättade om finansieringen av sajten. ”Vi har tidigare kommunicerat öppet att Staffan Persson, som bland annat var tidig investerare i Unibet […], har investerat miljonbelopp i Breakit. Det är en mer kapitalstark ägare än Bonnier.” skriver han i ett mail. Själv känner jag inte till budgeten för Di Digital.

Kan det lyfta till något större än att betala lön till de tre fem personerna i redaktionen? Ja det tror jag, i alla fall om de får fart på en eventverksamhet med starka partners. Swedish Startup Space känns inte riktigt inom samma arena, då det granskande uppdraget saknas. Här finns det säkert utrymme för några få kapitalstarka partners att hålla skeppet vid liv. Och redaktionsmedlemmarna gör dessutom andra saker parallellt med att driva sajten.

Jämfört med en annan nylanserad mediesajt – Kit.se – är ovanstående tre satsningar relativt små, men kanske också mer måna om tidig lönsamhet och genomslag, där Kit mer verkar vara ute efter ett helt nytt sätt att göra redaktionell bevakning på. Värt att notera är att alla tre har en förstasida, något som Kit saknar. Swedish Startup Space, Breakit, Di Digital och Kit är exempel på fyra medieprojekt som visar på tidens anda, men med fyra olika sätt att lösa sin uppgift och finansiering på.

Här är en av årets största medienyheter

journalism

Igår lanserade Facebook sin nya plattform ”Instant articles”. Det är en fortsättning på Facebooks ambitioner att själva vara ”mediehuset” som distribuerar medieinnehåll snarare än bara länkar till det, men också låter innehållsägarna få ta del av intäkterna. Som en app store för journalistik, eller ett youtube för artiklar, det vill säga en kommersiell plattform som erbjuder användarna en marknadsplats och ett sätt att nå sin målgrupp, men som också själv tar hand om en del av intäkterna. Dessutom i ett verktyg som gör att artiklarna laddar snabbare och med ett gäng nya funktioner för den som skapar innehållet.

”We designed Instant Articles to give publishers control over their stories, brand experience and monetization opportunities. Publishers can sell ads in their articles and keep the revenue, or they can choose to use Facebook’s Audience Network to monetize unsold inventory. Publishers will also have the ability to track data and traffic through comScore and other analytics tools.” står det i pressmeddelandet.

Det här är en stark positionering vars effekter vi kommer märka tydligt framöver. Men förändringen ligger helt i linje med det som till exempel Buzzfeed pratade om på SXSW tidigare i våras. Distribuerat innehåll på andra plattformar var något som Buzzfeed pekade ut som ett av tre ben för sin verksamhet, och då med möjligheten att driva annonsintäkter på till exempel filmklipp och artiklar som publiceras på Facebook och andra plattformar.

Det här handlar inte om att Facebook gör något nytt ur ett historiskt perspektiv. Snarare blir företaget ännu mer som en traditionell medieägare som tar hand om ekosystemet kring läsarna, det vill säga både annonsintäkter, distribueringsplattform för innehållet, statistik och analyser kring målgruppen med mera. Men det finns förstås en avgörande del som Facebook (än så länge) inte bidrar med – innehållet. Därför lanseras Instant articles tillsammans med flera tunga medier, till exempel The New York Times och The Guardian.

Så här säger Tony Danker, International Director, Guardian News & Media i pressmeddelandet från Facebook:

”The Guardian is keen to test how the new platform can provide an even more engaging experience for our readers. It is then vital that, over time, Instant Articles delivers recurring benefit for publishers, whose continued investment in original content underpins its success.”

Facebook vet förstås att starkt innehåll från professionella medieproducenter är en stor och viktig trafikdrivare till dess plattform. Men även om tunga medieaktörer finns med i lanseringen och samarbetar med Facebook är det just dagens medieägare som får se ännu en del av intäktsströmmarna försvinna iväg till en it-jätte från USA. Samtidigt finns möjligheter till målgruppsanalyser och insikter om läsarbeteenden på en helt annan nivå än tidigare, tillsammans med en hög räckvidd både nationellt och globalt. Så det känns inte som att det finns så mycket att välja på. Är du medieägare 2015 kommer du att behöva anpassa dig till en mediemarknad där du själv i allt mindre omfattning äger vare sig medieplattformen eller kunskapen om dina läsare, tittare eller lyssnare. Men du kan fortfarande tjäna pengar på att skapa innehåll till dessa, via en plattform som är till låns.