Ny tjänst mäter förekomsten av kvinnor och män i svensk media

Olga Stern, grundare av Genews.io
Olga Stern, grundare av Genews (Foto: Genews.io)

Nu börjar många återvända till jobbet efter semestern, förhoppningsvis med känslan av att ha laddat batterierna och skaffat energi inför hösten. Men Olga Stern har inte latat sig på sin ledighet. Istället har hon ägnat sin semester från jobbet som utvecklare på Valtech till att koda Genews, en tjänst som mäter förekomsten av kvinnor och män i media. Tjänsten är skapad tillsammans med Sofia Persson och Annika Hövik. Olga Stern vill genom tjänsten skapa debatt kring genusfördelningen i media samt även erbjuda tidningar möjlighet att använda statistiken för egen del.

Idag lanseras Genews som analyserar cirka 600 artiklar per dygn (det varierar beroende på antalet publiceringar) från 16 svenska tidningar. Det finns även planer på att lansera tjänsten internationellt. Analysmetoden är helt automatisk och tar inte hänsyn till nyanser i språket, men när den kvantifieras i större omfattning kan den ge värdefulla insikter enligt informationen på hemsidan. Datan till analysen hämtas från Overview News API.

Samtidigt har Rättviseförmedlingen tidigare fått 3,2 miljoner kronor i stöd från Vinnova för att utveckla en webbtjänst som ska mäta vilka som syns och får uttalas sig i media. Vad jag förstår kommer den tjänsten vara lite bredare då den även fokuserar på och mäter vem som uttalar sig snarare än bara vilka ord som används i medieinnehållet. Det kommer även skapas årliga rapporter och handla om mångfald i större mening än bara kön.

Uppdatering: Efter publicering fick jag tips om Twitter-kontot Shejmbåt från Max Berggren, som räknar namn i svenska tidningar och varje vecka presenterar fördelningen mellan kvinno- och mansnamn.

Här är de svenska tidningar som ingår i urvalet vid lanseringen av Genews:

Aftonbladet
Dagens Industri
Dagens Nyheter
Dalademokraten
Expressen
Göteborgs-Posten
IDG
Kvällsposten
Metro
Ny Teknik
Rapport
Svenska Dagbladet
SVT Nyheter
Sydsvenskan
Upsala Nya Tidning
Östgöta Correspondenten

Almedalen går utmärkt att följa från fastlandet

almedalen-video

Även om mediebevakningen ökat i intensitet för varje år så finns det stora blinda fläckar, eller medieskuggor på Visbys gator under Almedalsveckan. Merparten av alla intressanta seminarium, debatter och händelser når inte fram via de traditionella medierna. Men det betyder inte att de är omöjliga att följa.

Fler seminarium än någonsin dokumenteras genom livestreaming (och klipp man kan kolla på i efterhand) samt summeringar via bloggar, Twitter eller sajter som Makthavare.se,  Biståndsdebatten.se. För att inte tala om partiernas och organisationernas egna kanaler.

Faktum är att den som vill ha den bästa överblicken över hela Almedalsveckan nog gör klokast i att stanna hemma och följa flödena på nätet. Då missar man förstås ganska mycket av de direkta samtalen och diskussionerna, men har större möjligheter att hänga med i det som sägs på scenerna.

Det är lite som att besöka de olympiska spelen eller en musikfestival. Oavsett hur flitig du är så kommer det vara svårt att hinna gå på alla sporter eller lyssna på alla artister. Om du däremot bevakar det utifrån kan du antagligen ta del av långt fler programpunkter, men missar såklart mycket av den sociala aspekten.

Tre enkla, men ändå förhoppningsvis användbara tips:

  • Följ #Almedalen på Twitter. Via den taggen hittar du även andra taggar som kan dyka upp under veckan, kopplat till specifika händelser.
  • Sök på dina intresseområden i det officiella programmet på www.almedalsveckan.info. Där kan du även sortera fram de seminarium som sänds via webben. Praktiskt. Här har för övrigt Sveriges kommunikatörer listat 40 intressanta seminarium som sker under veckan.
  • Hitta organisationer och aktörer som sänder alla sina seminarium live och stanna kvar i deras pågående sändningar. Titta på inslag du kanske inte tänkt från början.
  • Bonustips: Den som har ett medie- eller sociala medier-bevakningsverktyg sätter förstås upp relevanta sökprofiler inför Almedalen och hittar på så sätt fram till godiset som finns bland de flera tusen programpunkterna.

Häromdagen spelade jag in podcasten Utvecklingssamtalet för tidningen OmVärldens räkning. Tillsammans med Brit Stakston, Carl Lagerqvist (Rädda Barnen) och Noak Löfgren (Biståndsdebatten.se) diskuterades hur man får ut det mesta av Almedalsveckan, oavsett om man är på plats eller inte. Lyssna gärna.

För övrigt meddelades idag att årets Almedalsvecka är den mest jämställda någonsin. I alla fall när det gäller antalet kvinnor och män som är paneldeltagare under veckans seminarium. Det skiljer sig dock stort mellan olika ämnen. Och precis som Seher Yilmaz från Rättviseförmedlingen påpekar så betyder det inte att kampen är över. Vem tar mest plats? Vilken roll har deltagarna i panelen och hur ser det ut med ytterligare mångfaldsperspektiv? Tre frågor som är minst lika viktiga.

Relaterat: Därför är Almedalen viktigare än mediebilden visar.

Rättviseförmedlingens kommunikation imponerar

Rättvisefestival

Att Rättviseförmedlingen till helgen firar femårsjubileum känns konstigt. Det känns som att Lina Thomsgårds skapelse funnits längre än fem år. Samtidigt inser jag att det hinner hända ganska mycket på samma tid. Om du var en femtonårig högstadieelev när Rättis startade är du nu en 20-årig postgymnasial jobbsökare med framtidsångest. Vad som dock inte ger ångest är resultatet som Rättis uppnått.

Mitt största intryck av Rättviseförmedlingen är att de lyckats skapa ett extremt problemlösningsorienterat och positivt tonfall kring frågor som vanligtvis lätt blir infekterade. Det finns en tydlighet och en skärpa i deras kommunikation som alltid är inkluderande och förklarande men aldrig uddlöst. Jag har anlitat Rättviseförmedlingen som journalist och alltid fått snabb respons och dessutom alltid många bra förslag från deras efterlysningslistor. Jag har också sett Lina Thomsgård, Seher Yilmaz och andra representanter debattera och kommunicera, både i sociala medier och i paneldebatter och intervjuer. Alltid med en positiv grundton, men aldrig undfallande. Det imponerar stort med tanke på den strida ström av påhopp, hat och hot som i princip alla jämställdhets- och mångfaldsdebattörer utsätts för i det offentliga. Jag vet inte om jag hade orkat, något jag även var inne på när jag skrev en krönika till Fredrika Bremer-förbundets tidning Hertha, förra året.

Ur krönikan ”På köpet blir de kallade manshatare, rabiata, militanta”
”Skulle jag själv våga det som många kvinnor vågar om jag kände till riskerna? Jag vet inte. Skulle jag våga ge mig in i diskussioner och debatter och riskera trakasserier och hat som svar? Jag vet inte. Och när jag väl engagerar mig i jämställdhetsfrågor ständigt bli utmålad som hysterisk manshatare för mina helt legitima, välgrundade och vetenskapligt bevisade åsikter? Jag vet inte. Att tro att det går att förändra, att inte alla är likadana och att de flesta vill väl, samtidigt som ens tillvaro fylls av “bevis” på motsatsen. Det är att vara modig för den som rör sig i jämställdhetens frontlinje.”

Rättviseförmedlingen går i frontlinjen och på söndag arrangeras det Rättvisefestival på Moderna Museet med en diger lista av medverkande. Bland annat gör Kristoffer Triumf en intervju med Rättviseförmedlingens ordförande Seher Yilmaz. Soraya Hashim berättar om allt det som Rättviseförmedlingen åstadkommit sedan starten. Moa Svan, Alice Bah-Khunke, Lina Thomsgård, Seher Yilmaz, Beatrice Eli och Ester Martin Bergsmark medverkar under födelsedagsshowen och Bianca Kronlöf presenterar sin nya film Svenskjävel (förhandvisning). Nina Åkestam och ett gäng andra personer föreläser också. Se hela programmet här.