2009-02-13
0

Det håller på att hända något med Jesus varumärke på den svenska marknaden.

Det anses inte längre suspekt att ha en stark gudstro. Parallellt med Knutbypjäser och Carolaintervjuer håller unga kristna på att vinna en ny typ av respekt bland de mest trendkänsliga.

Att vara frikyrklig är snart det nya svarta, lika avant garde som att det var att bekänna sig till ultrafeminismen på 90-talet.

Som elektropopkillen Jonathan Johansson uttrycker sig i en intervju i dagens DN:

När du bekänner en tro bekänner du dig också till en minoritet. Jag brottas med ett gäng frågor som andra inte gör. Det ställer krav på en. Man ska älska sina fiender och förlåta. Livet vore enklare om man inte behövde arbeta för försoning.

Rena söndagspredikan, with a twist. Och hans låttexter är lika gudfruktiga. I hiten En hand i himlen sjunger han:

Alla städer skall tömmas, alla gator glömmas bort
Är du innanför eller utanför?
Du tappade ditt namn, du ville va nån annan
En hand i himlen, en hand nån annanstans

Till och med lite domedagshot, anar man där.

En annan frikyrkoanhängare och tillika it-girl, är reportern och modeikonen Clara Lidström. Hon bloggar på Västerbottens folkblads webbsida under namnet UnderbaraClara – the kristet, fashionistiska, feministiska alternativ du älskar.

Blandat med vackra dagens outfits, recept och feministiska brandtal, bjuder bloggen på smått missionerande texter.

I början av januari i år publicerade Expressen en debattartikel av Clara Lidström med rubriken: Jesus behövs i svenska skolan. Hon avslutar artikeln med orden:

Vi kristna kan inte med lagar och regler tvinga andra att tycka som oss. Vår uppgift och trosbefallning är istället att gå ut och göra alla folk till Jesu lärjungar. Detta gör vi förmodligen bäst genom att själva leva goda och rättfärdiga kristna liv. Då kommer kristna, i Bibelns sanna mening, faktiskt att vara världens ljus.

Ja, vad säger man? Grattis Jesus!

Här är Jonathan Johanssons En hand i himlen: