Min fina vän Hanna Hellquist skrev en oerhört träffande debattartikel på Newsmill i veckan om sin relation till sin pappa. Hanna har ju gjort en karriär på att dissekera sina relationer till människor i sin omgivning. Och hon gör det så ohämmat och stilistiskt säkert att jag bara vill gråta ibland. Hon skriver: ” Jag har … Läs mer →

Jag får en massa med inbjudningar till saker och ting. För det mesta fattar jag inte varför. Why me? Jag går på de grejer jag tycker verkar kul. En chans att träffa lite kul folk i branschen. Igår kväll var jag på någon sorts kockduell där de hade gjort maten med Baileys som grundbas. Ja, … Läs mer →

RRR Revolutionary Road Regissör: Sam Mendes Medverkande: Kate Winslet, Leonardo DiCaprio och Kathy Bates. ”Revolutionary Road” är en film , som så många filmer före den, vill måla upp bilden av hur syrelöst det är i de amerikanska förorterna. Det är en film som vill säga oss att rummen i de där fina pastellfärgade villorna … Läs mer →

Jag kan tycka att alla de här reklamsåporna är ett grepp som har förlorat sin kraft. I alla fall ur kreativ synpunkt. Precis som att reklambyråer ofta använder tomtar och troll i sin kommunikation, så känns reklamsåpor som ett A4. Platt och blekt. ICA:s reklamsåpa slutade vara rolig för några år sedan och varje gång … Läs mer →

Igår kväll var jag på ”Konstfack vs Khemiri” som är ett projekt där Konstfackselever har gjort filmtolkningar av två av Jonas Hassen Khemiris noveller. Det var spännande att se texter visualiseras. Men mest är det spännande då Jonas Hassen Khemiri har förstått hur man borde marknadsföra sig som författare. Han har redan en utmärkt hemsida … Läs mer →

Just nu är jag riktigt provocerad. Precis så förbannad som många konstnärer älskar när folk blir av deras fantastiska kreativitet. Jag kan mycket väl föreställa mig hur en ung, mediekåt konstfackstudent kan få idén att i konstens namn fejka ett självmordsförsök/en psykos. Det är inte mycket att orda om. Däremot finns det mycket att orda … Läs mer →

Jag kan inte beskriva hur tragiskt det känns att Magdalena Graaf har fått en hjärnblödning. Jag blir så illa berörd. Jag antar att mitt cyniska hjärta fortfarande kan slå för någon annan. Mojje fick en hjärtinfarkt och nu Magdalena med en hjärnblödning. Båda i 30-årsåldern. Båda med i Let’s Dance. Det går att dra slutsatser. … Läs mer →

När man tillhör ett större sammanhang, i mitt fall Bonnier, får man ibland uppmaningar. Med uppmaningar menar jag arga mejl från it-avdelningen. Det roliga med dessa är att de ibland går att tolka lite hur man vill om han har lite fantasi. Om man blankar bort vissa ord blir det hela lite lätt snuskigt. ”Det … Läs mer →

Jag vet inte om jag faller inom kategorin. Jag känner mig inte lika ung i kroppen längre, men 24 år borde väl ändå räknas som ungdom. Äh, vilket som så läste jag i det senaste numret av Fokus att butiker i bland annat England har infört något sorts tekniskt system som ska avskräcka ungdomsgäng som … Läs mer →

Något jag alltid har undrat är hur det är att vara kreatör och göra reklam för ett politiskt parti. Speciellt ett som man inte gillar. Det borde vara som att jobba för Djävulen. Om jag gjorde reklam för Kristdemokraterna skulle jag skriva en slogan som ”Vi var inte ens vettiga på 50-talet!” eller ”Familjegravar är … Läs mer →