Framtidens byrå fråga 12 av 100: Brand Equity or Customer Equity? That is the question.

Årligen presenterar Interbrand en lista som visar värdet på världens ledande varumärken. I år visade det sig att H&M och IKEA hamnade överst på listan över Europas högst värderade varumärken inom detaljhandeln.  Fantastiskt!  De är värda 18 168 miljoner USD respektive 13 818 miljoner USD. Min fråga till dig som utvecklar ett varumärke är därför: Vad är varumärket värt?

Sannolikheten är stor att du inte har en aning. Än mindre vet du om du har ökat eller minskat värdet på ditt varumärke. Du vet med all säkerhet om kännedomen gått upp eller ned och några andra nyckeltal. Vid vår undersökning Framtidens byrå svarade 92% av våra marknadschefer ett rungande JA på frågan om de tror att varumärket även i framtiden kommer att vara en av företagets viktigaste tillgångar.

Nu tror ni att jag tänker ifrågasätta vår heligaste ko; Varumärket. – Ja lite.

Är H&Ms varumärke värt 119 miljarder?
H&M värderas på börsen i runda slängar till 460 miljarder kronor. Med andra ord står varumärket för ca 25% av bolagets totala värde. Rimligt? -You tell me. Självklart har varumärken ett värde. Jag ifrågasätter inte att det finns ett immateriellt värde. Men tänk om det där värdet inte längre ligger i ditt varumärke utan hos dina kunder. Jag möter väldigt många konsumenter i mitt strategiarbete. Nyligen satt jag i en diskussion med kunder där de totalsågade varumärket, älskade kundtjänst och gav företaget ett betyg på 4 av 5! Ett varumärke de verkligen inte gillade? Hur är det möjligt? Ja, kanske för att kundupplevelser väger allt tyngre i den digitala världen.

Skillnaden mellan Customer Equity och Brand Equity är att det förstnämnda är framåtblickande och användbart, både strategiskt och taktiskt.
För att dyka djupare in i problemet har jag ägnat de senaste åtta veckorna åt en kurs på Wharton, University of Pennsylvania (därav frånvaron från bloggen). Kursen har handlat om hur man beräknar fram det strategiska värdet av kunder. Kursen har varit en ögonöppnare. Att se och lära i detalj hur man kan värdera företag baserat på värdet av varje enskild kund har fått mig att tro på ett nytt bättre sätt att mäta effekten av den nya marknadsföringen. 

  • CLV – Customer Equity – Firm Valuation
  • CLV Customer Lifetime Value – är nuvärdet av framtida kassaflöden från kunderna.
  • Customer Equity – är det sammanlagda värdet av alla dina kunders CLV´s och en substantiell del av företagets värde.

CLV är inte nytt men vad som utvecklats är själva beräkningsmodellen. Ordet för dagen är ”heterogeneity”.
Vad man lärt sig under åren är att CLV som snittvärde är en ganska felaktig och därmed meningslös beräkning. Om man däremot segmenterar sin kundbas i relevanta segment och beräknar CLV för varje kundgrupp och därefter adderar värdet för varje grupp skapas en tydlig bild av det totala kundvärdet.

Tänk om Framtidens byrå kan fokusera på och ta betalt för att öka CLV. Faller inte rätt många bitar på plats?

Inom marknadsföringen är det mycket svårt att hitta framåtblickande nyckeltal. När CLV omvandlas till Customer Equity förändrar det spelplanen för hur vi mäter och följer upp marknadsaktiviteter.  CLV är användbart i den dagliga verksamheten. Frågorna du behöver besvara är: Hur många kunder har vi? Hur mycket är de värda (CLV)? Hur länge stannar de? Med ett korrekt beräknat CLV får du som marknadschef dessutom en tydlig modell för hur du bör fördela din budget i att hitta nya kunder eller behålla befintliga kunder.

Tänk om framtidens marknadschef kunde avrapportera: +10% kunder, CLV+7% och Churn -2%. Summa: Customer Equity upp med 22%, Det skulle påverka företagets börskurs…och lönsamheten hos framtidens byrå.

Framtidens byrå fråga nr 11 – ”Are You Handling the multi-billion dollar suicide pact between clients and television?”

Jag läser morgonens nyheter och förfäras av att kalla kriget är tillbaka. Hur kunde vi vara så naiva? Förundras av att ett helt flygplan kan försvinna i en era av Internet of Things. Över till Mashable: Den första robotbrandmannen testas av US Navy. Häftigt! Turkiets Premiärminister stänger Twitter och YouTube i samband med valet och får hashtagen #DictatorErdoğan. Funderar på vad som händer om Aereo vinner mot TV-bolagen i högsta domstolen? Läser om världens mest uppkopplade man, Chris Dancy. Över till nyheter från reklambranschen: Några nya vinnare i Guldnyckeln – Låssmedernas egen tävling? Farmenvinnaren är avslöjad . – Aj då. När man läser våra branschnyheter känns det som om vi försöker hålla liv i världens bästa elektromekaniska räknare* dvs reklambranschen om ni förstår den väldigt ålderdomliga liknelsen.

Vi står mitt i en digital transformering som i grunden förändrar hur vi lever och arbetar och gör reklam. Den digitala transformeringen av reklambranschen kräver ett innovativt och starkt ledarskap.  Men det  handlar inte om att försöka bli bättre på webb eller i mobilt. Det handlar om att förändra vår affär, i grunden. Reklambyråer kommer de närmaste åren att möta många strategiska vägval. Vilken väg väljer du?

  1. ”Handling the multi-billion dollar suicide pact between clients and television”, som Seth Godin så elegant formulerat det. Det kan vara en lönsam strategi i många år, men det är att låta kunderna betala i form av allt lägre effektivitet. Det är självklart enorma krafter som vill försinka förändringen. Därför kommer det att gå att leva på traditionell reklam i många år framöver.
  2. Anpassa kommunikationen och byrån till den digitala transformeringen av marknadsföringen. Det är med stor sannolikhet den enda vägen. Men det är ingen enkel väg. Timingen när en teknologi är mogen är svår att avgöra (få utom teknikföretagen hade förlorat på att INTE satsa på CRM). Ny teknik kräver helt nya kompetenser och utbildningar. Många av de nya teknologier som presenteras kommer att misslyckas. Många uppdragsgivare sitter fast i gamla strukturer.

Den digitala transformeringen handlar huvudsakligen om hur man kan digitalisera och skapa:

Nya KundupplevelserNya ProcesserNya Affärsmodeller

Nya kundupplevelser: Här har vi i reklambranschen enorma möjligheter att skapa nya digitaliserade kundupplevelser.

  • Använda data för att förenkla kundens vardag genom nya informationsbaserade tjänster.
  • Gifta ihop e-handel och det fysiska mötet med kunden.
  • Re-design av företagets tjänster till en upplevelsebaserad kundresa.
  • Skapa nya digitala butiksupplevelser.
  • Låta kunder vara medskapare av värde.
  • Anta utmaningarna för den mobila konsumenten.
  • Skapa och prata om nya imagebyggande touch-points.

Nya processer:Vi går emot en framtid där den nya byrån jobbar på ett nytt sätt.  Att i realtid föra en dialog och mäta effekten av vår kommunikation kan skapa en ny guldålder för reklambranschen.

  • Den kreativa processen blir sig aldrig lik. Processer som co-creation medför att kreativitetsprocessen söker sig utanför byrån.
  • Vi kommer att se en iterativ och faktabaserad arbetsprocess där konsumenten är medaktör.
  • Varumärken byggs inte längre genom reklam utan genom kundupplevelser som talas om.
  • Att kommunicera i realtid blir avgörande.
  • En fullständig digitalisering av interaktionen mellan byrå och uppdragsgivaren.
  • Roller förändras och alla mellanhänder sitter löst till.
  • Tjänsteutveckling blir en naturlig del av byrån.
  • Genom digitala verktyg får vi möjligheten att optimera kommunikationen istället för att gissa och tycka. Ständigt testande kommer att vara en av våra viktigaste processer.

Nya affärsmodeller: Att tala om nya affärsmodeller med mediehus är naturligtvis att slå in öppna dörrar. Men reklambyråer och marknadsavdelningar kommer att bli minst lika utsatta.

  • Nya smarta molnbaserade tjänster kommer att regna över vår bransch. (Shutterstock omsätter 1,5 miljarder SEK)
  • Kommunikationen integreras i produkter och tjänster.
  • Vi kommer att köpa allt mer ”halvfabrikat” när vi skapar kommunikativa lösningar.
  • Syndikering av ”content” skapar nya affärsmöjligheter tillsammans med mediebolagen.
  • Allt eftersom effektmätningen blir allt mer exakt kommer nya sätt att ta betalt bli en realitet.
  • Lean Agencies som saknar personal och använder crowdsourcing typ Genius Rocket
  • Kundkanalen dvs kunderna själva blir den viktigaste kanalen och vill ha betalt.
  • Tekniklösningar som styr och effektiviserar personifierade budskap varumärkets alla egna kanaler.
  • Produktion köps där det är mest effektivt. Vi möter redan en allt tuffare konkurrens från off-shore företag.
  • ”Do it yourself” tjänster kommer att flytta produktion till uppdragsgivaren.
  • Informationen från ”Internet of things” skapar nya tjänster.
  • Möjligheten att sätta samma virtuella och skräddarsydda team för uppdragsgivaren sätter byråkonceptet på sin spets.

I vår undersökning Framtidens byrå instämmer hela 75% av marknadscheferna att:  Framtidens byrå är extremt förändringsvillig.  Det är #1 för marknadschefer.

Inte konstigt.

En sak är klar, det har aldrig varit roligare att arbeta i reklambranschen.

* http://sv.wikipedia.org/wiki/Facit_AB

Om byrån ska ha större mandat har vi ett problem

Det är för många inblandade, det tar för lång tid, det är för mycket åsikter, allt justeras och görs om hela tiden. Nu får det vara slut på det här. Någon måste bestämma vad som är rätt och fel. Byrån måste ha större mandat!?

Men byrån behöver inte större mandat – de behöver bättre underlag från marknadsavdelningen; med målbeskrivningar, konsumentinsikter, omvärldsbevakning, målgrupp, tidigare resultat, etcetera.

Det handlar inte om att ta fram ny information – allt finns redan hos affärsområdena i bolagen. Annars skulle tjänsterna eller produkterna inte kunna utvecklas. Det handlar snarare om att använda befintlig information på ett relevant och intresseväckande sätt till rätt målgrupp. Lyckas man med det så kommer kommunikationen springa ur samma bas som produkter/tjänster istället för att uppfinna en ny grund som kommunikationen ska baseras på.

För Byrån behöver en marknadsavdelning med mandat. Och bästa sättet för marknadsavdelningen att skaffa sig det är genom en tydlig roll och ett nära samspel med affärsområdena. Då faller mandaten på plats av sig själva. Vi behöver ett tydligt beroende mellan varandra, inte ett oberoende.

Byrån kan bara få mer makt/ansvar/mandat av marknadsavdelningen, som i sin tur bara kan få mer makt/ansvar/mandat från affären. Men i det här sammanhanget ska man komma ihåg att det är svårt att reglera mandat – i praktiken måste det förtjänas; om och om igen.

Sluta vara smyg-bra

Just nu arbetar jag en hel del med att utveckla inhousebyråer. Jag möter många frustrationer naturligtvis, men också enormt mycket kreativitet som sällan får utrymme att visa upp sig, än mindre vinna några priser.

I går var det den stora Inhousegalan på Berns. Närmare 300 inhousemänniskor från hela Sverige träffades och tävlade med sina arbeten. Sällan har jag varit med om en sådan härlig stämning på en galakväll i reklambranschen. Folk var liksom kalasglada på riktigt, oavsett om man fick hämta pris på scenen eller inte. Man skrattade så tårarna rann åt Jesper Rönndahl som konferencier. Snälla, hjärtliga skratt helt utan ironiska undertoner som ofta är tröttsamma.

Jag tror att galan är viktig. Många inhousemedarbetare som jag träffar har det tufft. De saknar sammanhang och bekräftelse. Har inga vettiga verktyg, beställare som är okunniga och saknar tydliga strukturer. Tacka sjutton för att det inte blir så bra produktioner alla gånger.

Men igår visade Inhouse-Sverige upp sin allra bästa sida. Kreativa, nytänkade kampanjer som slår många externa byråers skicklighet med hästlängder. Skol- och fritidsförvaltningen i Helsingborgs inhousebyrå vann priset för bästa trycksak. Fnyser du? Sluta bums – den är riktigt bra. Telge Bostäder, jag tycker att ni ska åka på turné och visa hur riktigt kreativ kommunikation kan se ut.

Jag vet att många skulle bli förvånade.

Framtiden, dåtiden eller nuet?

-It says here; internet is the future of business…we have to be on the internet
– Why?
– It doesn’t say

Det finns en inbyggd oro på marknadsavdelningen att man inte hänger med. Det är där man ska känna av det nya. Och att inte hänga på och utnyttja det nya coola är näst intill tjänstefel. Det är väl därför Webb & Sociala medier är det tredje viktigaste området som Marknadscheferna tycker att marknadsavdelningen måste utveckla framåt (enligt vår undersökning Marknadsavdelningen 2014).

Problemet när man hoppar på något för tidigt är att det ofta kostar mer än det smakar. Tekniken är fortfarande inte ordentligt utvecklad och brukar därför både var dyr och inte tillräckligt bra i en ohelig allians. Och effekten som ska levereras är ofta inte heller på plats.

De nya teknikerna tenderar också till att hamna utanför de vanliga flödena och processerna, vilket gör att många bygger en egen organisation med ”specialister” både på in- och utsidan. Problemet är bara att det drar mycket resurser och det är svårt att få ut synergierna på tvären.

Ett annat perspektiv på det här problemet är att vi inte stänger ner gamla och uttjänta kanaler där effekten sedan länge är tveksam. Det beror dels på en okunskap kring vad som gör vilket jobb, dels på att vi har organiserat och strukturerat oss kring de gamla kanalerna. Det är ofta på dessa processer som hela marknadsavdelningen vilar och att lyfta bort delar av det arbetet skulle innebära att man måste ta tag i hela organisationen.

Samtidigt som marknadscheferna vill utveckla nya kanaler visar vår undersökning att byråerna snarare tycker att man bör utveckla sådana basala saker som målsättning, brief, målgrupp, etc. Och i en diskussion vi hade med Erik Modig på Handelshögskolan sa han att det som definierar bra kommunikation i de nya kanalerna är precis samma saker som definierar god kommunikation i de ”gamla” kanalerna. Så fokus kanske inte ska ligga för mycket i framtiden utan snarare i nuet och det som ger verkliga resultat idag.

Allt enligt en gammal devis – The second mouse gets the biggest cheese.

Marknadsavdelningens Moment 22

”Det är som om vi har en stor V8 som står och varvar och varvar…motorn ryster, hela bilen skälver, och varvtalsnålen står på rött men ingenting händer” – sa en VD som vi jobbade med för ett par år sedan. Det han beskrev var inte den nya produktionsanläggningen eller sin nya leasingbil, utan han pratade om sin Marknadsavdelning.

Han är inte ensam. Faktum är att närmare hälften av alla VDar och Affärsområdesdirektörer anser att man inte får ut tillräckligt av sin marknadsinvestering, och det värsta av allt är att marknadsdirektörerna håller med. Allt enligt vår undersökning ”Marknadsavdelningen 2014” som vi gjort tillsammans med Sveriges Annonsörer.

Varför är det så? Efter att ha arbetat med ett 30-tal av Sveriges största marknadsavdelningar är vår erfarenhet att man jobbar oerhört mycket och lägger massor med energi, men får ut förhållandevis lite – man får inget flyt, allt måste hela tiden slitas fram med näsan knappt ovanför vattenytan. En modern marknadsavdelning har upp till 200-300 projekt per år – ingenting väljs bort – det läggs bara till. Samtidigt vill alla vara med i de roliga projekten och det blir mycket knattefotboll. Många marknadsavdelningar är dessutom svaga köpare och är inte tillräckligt vassa i sin kravställning på sina leverantörer. Vilket också bidrar till att man känner att man inte får ut tillräckligt.

Ett grundläggande problem är att det är ingen, ända ner på individnivå, som har incitamentet att bli effektivare. Det beror dels på att det inte finns några övergripande mål eller krav på effektivisering men även på det faktum att alla pengarna måste ta slut – vilken marknadschef vill ha en lägre budget? Men om man istället skulle sätta upp mål som handlar om att få ut mer för samma peng så skapar man ett positivt incitament. Lösningen kan tyckas enkel, men är svårare än man tror. Det handlar inte bara om att sätta upp mål för effektivisering utan också att ha en tydlig idé om hur man ska uppnå den. Och dessutom behövs det resurser att genomföra effektiviseringen, men det var ju det som var hela problemet – marknadsavdelningens Moment 22.

Jag kommunicerar – alltså är jag

På Konferensen Imark i Reykjavik träffar vi socialmediaexperten som precis har fått ett nytt jobb på en marknadsavdelning – ”Mitt jobb går just nu ut på att få folk att sluta att kommunicera. I och med alla våra egna sociala kanaler tror medarbetarna att vi konstant måste säga något oavsett om vi har något att säga eller inte”.

Det är intressant med Kommunikationsavdelningar där PR och marknadsföring möts. Man ser tydligt hur arbetet skiljer sig. Där PR-delen alltid ifrågasätter vad som är relevant att kommunicera och förtjänar utrymme – för att inte förstöra ”sina” kanaler, trummar marknadsförarna på oavsett relevans eller inte, med hjälp av en marknadsbudget (som måste ta slut) eller i de egna kanalerna som ”inte kostar något”. Tanken på att man eventuellt ”förstör” de egna kanalerna finns aldrig ens på agendan. Problemet är också att när man inte har ifrågasatt relevansen så finns det ingen budget i världen som kan skapa genomslag. Startpunkten blir ofta fel: Vi har en budget – vi måste kommunicera, istället för vi har något att säga som är relevant och hur får vi då ut det på effektivast sätt.

Även Martin Ringqvist från Forsman & Bodenfors pratade på Imark i Reykjavik och beskrev arbetet med ”The Epic Split”. Han talade bland annat om hur de hade arbetat med att hitta relevansen i kommunikation. En av de intressanta slutsatserna var att även fast de hade något relevant att säga behövdes det ganska mycket budget för att få det att flyga. Men det var i formen av PR-arbete istället för mediabudget.

Så har du inget relevant att säga är inte lösningen mer budget, men å andra sidan även om du har något relevant att säga så krävs det en budget för att komma igenom bruset – den virala succén visar sig inte bara vara viral av sig själv.

Att mäta för kråkorna

Mätning dyker ständigt upp som ett område som måste lyftas fram och förbättras. Samtidigt är vår erfarenhet att alla mäter.Men vad används alla dessa mätningar till? ”Save-my-ass” är vanligare än man tror… Men vad är egentligen målet?

Mätningen fyller egentligen först en funktion när det finns ett kontinuerligt krav på effektivisering – man måste ständigt påvisa hur utvecklingen går. På alla andra avdelningar inom ett företag finns det kontinuerliga krav på ökad effektivitet; man mäter produktionseffektivitet, cost of sale, hur många som supporteras i kundtjänsten, etc

Men detta krav på kontinuerlig effektivisering ser man aldrig på en marknadsavdelning (inte en enda av de 40-tal vi har arbetat med). Effektivisering på en marknadsavdelning bör både mätas i ökad effekt och rationalisering av investeringar och resurser. Egentligen – förhållandet mellan resurser och den effekt vi får ut.

Vad den exakta siffran blir är i sammanhanget inte så intressant, utan egentligen är det förändring över tid som är mest intressant. Det vill säga ”är vi på rätt väg”, ”förbättrar vi oss” snarare än ”exakt hur bra är vi”. Risken med ”exakt hur bra är vi” är att denna siffra aldrig visar rätt, men om vi istället fokuserar på ”förbättrar vi oss” så vet vi med säkerhet att vi är på rätt väg.

Det som borde diskuteras är alltså inte mätningen utan de mål som måste nås och sedan flyttas ytterligare. När man arbetar med det på rätt sätt kommer mätningen av sig själv.

Framtidens byrå. Fråga nr 10 av 100 – Har du skapat värde i bilen på väg till fjällen?

Sitter du i bilen på väg till fjällen? Fundera på det här. Kan det vara så att din bil är extra värdefull den här veckan när du och familjen/vänner packar in pjäxor och skidor och drömmer om en solig och lycklig vecka? Det stämmer i så fall väl överens med modern marknadsteori som bygger på att värde skapas när du använder bilen (value-in-use). 

I vår undersökning Framtidens byrå har vi försökt att förstå hur marknadschefer ser på framtiden. Ett spännande område är hur de tror att framgångsrika varumärken skapas. Att varumärken även i framtiden kommer att vara en av företagets viktigaste tillgångar är alla i stort sett övertygade om. När det gäller frågan om HUR framtidens varumärken skapas råder stor osäkerhet.

78% anser att co-creation bygger framtidens varumärken.
Ett av de begrepp vi velat titta närmare på är co-creation. Co-creation saknar en vedertagen definition och gränsen mellan co-creation och open innovation är otydlig för de flesta. Trots det instämmer helt eller i hög grad hela 78% att framtidens varumärken ”co-creates” med sina kunder. Vad betyder det?

Jag har det extremt roliga jobbet att utveckla kundbaserade affärsstrategier för stora företag. Idag arbetar vi med co-creation som affärsutvecklingsprocess där vi blandar in mängder med människor i processen. Allt från tusentals kunder och anställda som skapar, röstar och kommenterar varandras idéer till experter långt utanför företagets väggar som har förmågan att digitalisera och skapa nya tjänster och kundupplevelser.
Borta är den gamla modellen att innovationer är bara för ett fåtal.

Men co-creation är så mycket mer än att skapa nya idéer. Vi förflyttar oss från en produktorienterad värld till en servicedominerad värld där vi fokuserar på immateriella resurser, co-creation och relationer. Co-creation innebär också att kunden är medproducent för att skapa värde (som i exemplet med resan till fjällen).
Borta är det gamla produktcentrerade synsättet.

Hur påverkar co-creation framtidens byrå? Min åsikt: Väldigt mycket.

Utan att snöa in i kommunikationsmodeller kan vi säkert enas om att framtidens kommunikationsmodell måste vara interaktiv. Den gamla modellen med sändare/budskap/mottagare är redan dubbelriktad tack vare den sociala webben. Kanske har det alltid varit så men att vi inte lyssnat?

Därför har modern reklam oftast ett inslag av co-creation i sig. I sin enklaste form hjälper kunden företaget genom att dela en video på YouTube eller att skriva en recension. I en mer avancerad form skapas en ny kundupplevelse i form av en ny personifierad och digital tjänst tillsammans med konsumenten, tänk, Nike Fuelband och Nike+.
Kanske är co-creation framtidens kommunikationsmodell? Gränserna mellan produkt/tjänst/reklam suddas ut och visst gäller väl fortfarande att det alltid är bättre att göra än att säga saker. Att GÖRA TILLSAMMANS med kunden är kanske den effektivaste kommunikationen. Det ställer nya krav på framtidens byrå.
Borta är den traditionella reklambyrån.

Ha ett underbart sportlov.

Content is King, but not cash

Antalet kanaler och kommunikationsytor ökar explosionsartat och de ska dessutom uppdateras ständigt. Sällan väljs kanaler bort utan man bara lägger till. Det skapar ett närmast omättligt behov av kvalitativt innehåll.

Förr var det inga problem att ta betalt för content. Kanalerna var så dyra så den förhållandevis låga kostnaden för content var ett sätt att kvalitetssäkra sin investering – ju dyrare desto säkrare.

Men vad händer när kanalerna blir gratis? Hela logiken är helt vänd upp och ner när plötsligt innehållet kostar mer än att komma ut i kanalen och det inte längre handlar om att ”kvalitetssäkra” investeringen. De nya kanalerna hamnar dessutom i händerna på köparna (marknads/kommunikationsavdelningar) och de stora företagen blir plötsligt ”mediahus” utan vare sig erfarenhet av content, processer eller kompetens inom området.

I och med att man inte är beredd att betala för innehållet till sina ”gratis” kanaler behöver man skapa allt innehåll själv och underskattar fullständigt de olika kompetenser som krävs och den tid det tar att skapa kvalitativt innehåll.

Och läser man platsannonser för ”sociala media-specialister” och liknande roller eftersöks någon sorts schweizerkniv som både är AD, strateg, skribent, PR, kodare och grafiker i ett. Någon budget får man inte utan förväntas skapa all denna content själv.

Det ökade behovet av innehåll parat med kravet på snabb kommunikation gör att många marknads/kommunikationsavdelningar idag vill jobba ”editoriellt”, utan att veta vad detta innebär i praktiken.

Vi arbetade nyligen med en kund som bad oss ta fram en process för det editoriella arbetet. Men när vi frågade vilka projekt som skulle utföras i processen, visade sig inget av exemplen vara av editoriell natur.

Och då börjar man ju undra hur det egentligen ser ut med behovet. Är det verkligen ett behov eller är det möjlighetsdrivet? Och var kommer resultatet in i bilden?

Egentligen borde det hela inte vara så svårt. Högkvalitativt innehåll är förutsättningen för väl fungerande kommunikation – oavsett om den är digital eller analog. Och om vi inte är beredda att betala kanske vi ska låta bli att kommunicera.