Macho på reklamfestivalen

Oj vad trångt det var här, tänkte jag när jag satt på den fullproppade presentationen i den största salen i Austin Convention Centre. 3200 personer i ett rum, för att lyssna pa ett föredrag om cyborgs (-er?). Mäktigt.

Sen insåg jag att vi satt på helt vanliga stolar. Även om det var väldigt många stolar var de inte mindre än andra. Jag kom att tänka på bloggen Macho i Kollektivtrafiken och den efterföljande VICE-artikeln (som typ är det dummaste som skrivits på internet i år) och såg mig omkring, och mycket riktigt: mannen på både sidor om mig hade vinklat ut knäna rätt långt in på mitt stolområde. Var tvungen att kolla runt omkring mig. Och herregud. Av alla knän jag kunde se var det en enda snubbe som hade benen rakt fram. Inte konstigt att det blev trångt.

Det här var naturligtvis inga dumma människor. Det var smarta, välutbildade, beresta och cyborg-intresserade män i alla åldrar och med alla stilar. Det enda de hade gemensamt var att de, utan att tänka på det, tyckte att de skulle ta större plats än människorna bredvid dem. Och jag tyckte, utan att tänka pa det, att jag skulle dra ihop knäna och göra mig så liten som möjligt för att de skulle få den platsen.

VICE-skribenten tycker att det här är omåttligt fånigt att bry sig om, men jag håller inte med. Hur vi beter oss i det offentliga rummet spelar jättestor roll för hur vi uppfattar oss själva och andra, även om det är omedvetet.

Jag vet att många män vill att jobba mot ett mer jämställt samhälle. Efter min aha-upplevelse i Austin kan jag ge ett mycket konkret tips: Nästa gång du är på ett seminarium, se till att knäna pekar rakt fram. Svårare än så är det inte.

 

 

236 Replies to “Macho på reklamfestivalen”

  1. Du har helt klart missat hela debatten kring mäns oförmåga att göra just det… Att deras ”paket” mellan benen förhindrar dom att sitta med knäna rakt fram var en följetong i svensk media i flera veckor för ett tag sedan. Väldigt intressanta synpunkter som framfördes då. Otroligt upplysande. Utgår från att män i alla länder har samma delikata problem och ska alltså inte förväxlas med ovilja att leva i ett jämställt samhälle. Basta.

  2. Hm, tänker jag och sneglar över på min kollega av manligt kön som sitter med knäna rakt fram.
    Är helt med på din linje Nina, självfallet handlar det om hur mkt plats vi ”fått lov” att ta i det offentliga rummet sedan barnsben OCH hänsyn till andra. Sen kan man ju alltid välja att skifta fokus och göra det till en genitalie-debatt.

    Tack för ett bra inlägg!

  3. Oj, trodde inte jag kunde tycka det om något som skrevs på din blogg men det här känns lite ”så där”. Vad gäller ”Macho i kollektivtrafiken” så är den bara konstig. Hur någon sitter är knappast problemet. Problemet är väl snarare om det är så att någon sitter och hindrar någon annan och samtidigt inte uppmärksammar just det? Det skulle lika gärna kunna vara att man inte flyttar sig när man råkar stå i vägen, inte tar bort sin väska som man ställt på ett säte bredvid sig eller liknande. Det handlar om hänsyn och jag upplever nog att det på t ex tåg inte är bundet till något visst kön att brista på den fronten. Inte på de tåg jag åkt i alla fall. Eftersom jag tillhör det manliga könet kan jag väl passa på att påpeka att jag ofta sitter med benen i kors (inte så macho), men OM jag inte gör det så hamnar jag lätt i den här störande ställningen med knäna brett isär. Får verkligen fysiskt anstränga mig för att avslappnat hålla knäna ihop. Vet inte varför, tror inte det har med genitalier att göra. MEN jag skulle inte låta mitt sätt att sitta hindra någon annan från att sitta bekvämt. Lika lite skulle jag hindra någon att få en sittplats på tåget för att jag vill ha min väska på stolen bredvid. Att brista i hänsyn är inte ett manligt problem, det är ett mänskligt problem.

    1. Jo men ser du, det har det. Vet du vad som händer om kvinnan som sitter bredvid också börjar fläka ut benen? Eller börjar stöta till mannen som tar större plats för att visa att han faktiskt inkräktar på hennes utrymme? Kolla det. Jag brukar göra det. Det är väldigt intressant.

    2. Jag antar att man flyttar sig om någon påpekar att man är i vägen. Men en hänsynsfull person säger till. Finns inget drygare än någon som pekar på att den tycker att någon gör fel genom att ”härma” beteendet. Hade du gjort så mot mig (om jag störde dig på något sätt, inte nödvändigtvis satt bredbent) så vet jag inte hur benägen jag skulle vara att gå dig till mötes. Inte för att jag är man och du kvinna utan för att du då är respektlös. Hade du påpekat det trevligt så hade jag nog skämts för att jag inte tänkt mig för, bett om ursäkt och gått dig till mötes. Det gäller vare sig du är man eller kvinna. Varför göra det till något som handlar om kön?

    3. Håller helt med om att allmän hänsyn inte är en fråga om kön. Men precis som Agnes säger tycker jag att man ser för mycket av det här beteendet för att kunna säga att det handlar om bekvämlighet och hyfs enbart. Man ser ALDRIG en kvinna sitta med benen brett isär, och det är det jag tycker är intressant. Inte själv trängselaspekten (även om den kan vara jobbig ibland).

      Inser just nu att jag själv sitter helt ensam i ett rum, på en pinnstol, och har benen i kors. Det är varken bekvämt eller praktiskt och ingen ser mig. Varför gör jag det? Det tycker jag är den intressanta frågan *byter ställning, hasar ner och sitter nu bredbent*

    4. Bra där, Nina! Själv sitter jag med benen i kors och tycker det är bekvämt. Och, ok, det är ganska intressant att det är så att vi generellt sitter olika (och gör andra saker på olika sätt också). Men jag tycker inte att det i sig är något problem.

  4. Har ibland tänkt på just detta på tunnelbanan, man ser ofta mönstret med raka kvinnoknän och utfläkta mansben. Men har man ett stort paket mellan bena är det inte så lätt att hålla knäskålarna rakt fram…eller?

    1. Har definitivt inget med ”paketet” att göra men hur du har dina knän borde inte vara ett problem. Är de brett ställda knäna i vägen för någon ska man flytta dem. Precis som man flyttar sig när någon behöver komma förbi. Har inget med manligt eller kvinnligt att göra.

  5. Men herregud! Det är klart det har med manligt och kvinnligt att göra! I stort sett alla kvinnor sitter med korslagda ben och i stort sett alla män sitter med bresande ben. Jag kommer ihåg när jag var liten och härmade mammas sätt att sitta på, korslagda ben, det var inget som kom naturligt från början utan en sittställning som är inlärd. Mikael, du skriver själv att ditt sätt att sitta på inte är ”macho”, om du inte tycker att olika sittställningar har med genus att göra så skulle du inte beskriva ditt eget sätt att sitta på som icke ”macho”.
    Nina, du har helt rätt.

    1. Jag har inte sagt att det inte finns ”manliga” och ”kvinnliga” sätt att sitta på. Jag menar att det är ointressant hur du sitter så länge du inte låter det innebära att någon annan inte sitter bekvämt. Allt handlar om hänsyn. Att jag använde begreppet ”macho” var för att det benämnts så i blogginlägget det var inte mitt ord. Sedan om det finns generella olikheter mellan könen, inlärda eller inte, är fullständigt ointressant så länge vi inte hindrar någon från att bryta mot dessa ”förväntade” beteenden. Jag sitter med benen i kors ibland (just nu faktiskt) och brett isär ibland. Jag tycker det är min mänskliga rättighet (inte manliga) så länge jag visar hänsyn mot andra genom att flytta mig om jag är i vägen. Detsamma gäller dig. Sitt hur du vill. I en jämställd värld (nej, jag anser inte att vi lever i ett jämställt samhälle) så får vi vara olika, klä oss olika och ha olika beteenden utan att värderas olika. Som du märker tar jag gärna plats i en diskussion. Du tycker säkert att det är typiskt manligt beteende, jag tycker att det är ett personligt drag.

      Tycker att Nina tagit upp bra exempel på jämställdhets problem i vårt samhälle tidigare. Legos hemska ”pojk-” och ”flicklego” t ex. JAG tycker inte att det är var ett bra exempel på ett verkligt jämställdhetsproblem. Men jag gillar att diskutera.

  6. Men sättet som vi tar för oss fysiskt påverkar också hur vi känner oss psykiskt och vice versa, därför tycker jag att det är ett problem värt att diskutera. Kommunikation sker i stor del genom kroppsspråket. Vårat genus påverkar hur vi kommunicerar med varandra, vilket t ex går att se i vilka ord vi väljer eller som i detta fall hur vi sitter.

    1. Visst är det så. Men kommunikation går alltid båda vägar. Du kan välja att tolka allt det som du ser som typiskt ”manligt” som något, som just genom att vara det, hindrar dig. Det kommer aldrig att leda till ett jämställt samhälle. Att vi är olika är inte problemet. Problemet är när vi inte ger andra människor plats i ett visst sammanhang för att de är av ett annat kön vilket kön beror på vilket sammanhang du blir utesluten från).

      Nu ska jag ge mig. Vi tycker nog lika om mycket men här får vi nog vara överens om att inte vara överens. Ha en bra dag.

  7. Pingback: Blue Coaster33
  8. Pingback: alkaline water
  9. Pingback: best bottled water

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *