Dagens Outfit

På senaste tiden har jag börjat tänka jäkligt mycket på en grej som är lite knepig tycker jag. Jag brukar ju verkligen försvara så kallade livsstils- och modebloggare. Dels för att jag känner en hel del sådana privat, och de är alla strålande bra människor som vill andra väl. Dels för att jag är jätteglad över alla unga kvinnor som lyckas skapa sina egna företag och i förlängningen mediekonglomerat, i princip på sina egna och läsarnas villkor.

Men. Något som jag verkligen har svårt för i den här genren är Dagens Outfit-bilderna. Inte själva grejen att plåta sig själv och sina kläder. Det är ju en ganska naturlig del av ens vardag, framför allt om man har en blogg som i någon form handlar om stil och/eller mode.

Problemet blir i kommentarsfälten. Det är namligen där personen ifråga recenseras. Och jag får så förbaskat dålig smak i munnen.

”Snyyyyyyygg du är!”

”skulle döda för din kropp!”

”Du har blivit för smal!”

”Snyggast i Sverige!!!”

Ja. Ni vet hur det brukar låta. Det handlar inte om kläderna (som ju är det officiella skälet till bilden), inte om situationen, inte om personen. Det är ett forum där i princip bara kvinnor pratar om och med andra kvinnor och 95% av kommentarerna handlar om värderingar av hur man ser ut.

Igen hamnar vi i problematiken kring utseendebaserade komplimanger. För alla de har kommentarerna är ju snälla, uppmuntrande, härliga. Och härliga att få, naturligtvis. Men det stör mig att vi är så oehört snabba på att objektifiera oss själva och varandra. Jag såg filmen MissRepresenation häromdagen och en av poängerna jag verkligen fastnade för var begreppet self-objectification och hur det står i direkt negativ korrelation till viljan att ta plats och makt. Alltså: människor som ser sig själva som objekt för andras uppskattning och granskade är bevisligen mindre beredda att rösta, att ta en ledarskapsposition, att ge sig på en politisk karriär.

Många av de här kvinnorna är driva entreprenörer, skickliga förhandlare, begåvade fotografer och skribenter. Jag är inte så orolig för deras skull, även om det naturligtvis påverkar en att 500 gånger om dagen få höra hur vacker man är (och vad händer den dagen man bara får höra det 320 gånger?)

Jag tänker mer på vad det gör med alla deras läsare. De unga, öppna, nyfikna människorna som varje dag får se att om man skriver en artikel om integrationspolitik blir man kallad för pissluder, och lägger man upp en bild där man poserar i fina kläder får man 450 hjärtan på Instagram. Svårt val, liksom.

16 Replies to “Dagens Outfit”

  1. Tack för alla bra tips på grejer att se/läsa/lyssna på. Det är verkligen uppskattat. Mina vänner är inte så intresserade av populärkultur och intressanta debatter om kvinnors villkor, miljö och liknande så utan dig hade jag varit lite mindre upplyst. Mer länktips!!

  2. Väldigt intressanta tankar och perspektiv, känner att jag liksom blivit lite mer insiktsfull kring objektivitet och bloggande i allmänhet…Majoriteten av bloggläsarna följer just bloggar som handlar mest om ”dagens outfit”. Och håller med kommentatören Annie, mer länktips!! Tack för ett smart inlägg!

  3. En vinkling jag aldrig ens tänkt på. Och jag säger som Annie och Saskia, tack för tipset! Ska kolla upp den där filmen. Jag har en fråga av ren nyfikenhet till dig Nina. Hur är det att diskutera feminism med människor i NY överlag? Om det ens går att dra en median, såklart. Men är det ett hett ämne som många berörs av, bara en liten klick insatta eller hur fungerar det?

    1. Det ar inte alls lika accepterat dom i Sverige. Politik ar oerhort kansligt har, det ar inget man pratar om med folk man inte kanner val. Sen finns det sa klart valdigt medvetna manniskor som jobbar med och pratar om det jattemycket. Och det finns massor av kvinnliga natverk. Jag skulle inte stalla mig upp pa jobbet och saga att jag ar feminist om det inte fanns en sarskild anledning. Daremot har jag ordnat en massa olika grejer med jamstalldhetstema har, och skrivit/skickat ut artiklar osv, sa det har ju knappast undgatt nagon. Sa ja, lite bade och, kan man val saga.

  4. Nina, så talar tjejer till varandra hela tiden. Kolla FB. Kolla kommentarerna till dina egna bilder. Lyssna på stan. Du kommer märka att det är så tjejer hälsar på varandra: med komplimanger till hur man ser ut/ens kläder/ens väska.

    Kanske är det så att det är just på modebloggar sådana kommentarer hör hemma, inte på FB/på gatan/på jobbet.

    Hur som helst oerhört sällan män lägger den typen av kommentarer, både till tjejer och till varandra.

    1. Ja, det var ju precis det inlagget handlade om? Att kvinnor obejktifierar varandra. Tycker inte att det hor hemma nagonstans.

  5. Har också funderat över det beteendet en längre tid och slås gång på gång av hur kloka, smarta, medvetna och helt vanliga kvinnor jag känner kommenterar varandra på det sättet (framför allt Facebook). Hur de i ena sekunden förargas över objektifiering för att sekunden senare konstatera hur satans snygg deras polare är på bilden. Ena stunden kvinna och nästa fjortis.

    1. Javisst. Trillar själv dit hela tiden, både att kommentera andra och söka bekräftelse själv. Det är nog, precis som Agnes säger, helt enkelt så att man är så van/socialiserad att det går av bara farten. Man måste verkligen kämpa för att göra på ett annat sätt.

  6. Tror det handlar om att man som kvinna är van sedan barnsben vid att få höra den typen av komplimanger och att det därför blir naturligt att sedan ge andra komplimanger för deras utseende. Även om jag tycker det är fel att så mycket kretsar kring utseende och att det ligger i kulturen att kvinnor är/ska vara vackra, så tycker jag fortfarande att det är jättesvårt att inte lägga ner massa tid på att analysera mitt utseende, jämföra mig med andra, försöka se så bra ut som möjligt. Och det är egentligen väldigt konstigt att jag finner andras uppskattning gällande mitt utseende så viktig när den faktiskt inte leder någonstans.

  7. Hej Nina, jag hittade precis hit från Sandra Beijers blogg och har nu läst flera inlägg på raken. Jag fastnade verkligen för din blogg och jag uppskattade speciellt inlägget om klassresor en bit ner, det gav mig något att fundera på. Så, jag ville väl bara säga tack för en bra blogg!

  8. jag märkte hur min puls gick upp när jag läste detta för jag har ju gjort det här så himla många gånger och nu skäms jag..

    1. Äsch, gör inte det. Jag gjorde också så! Men när jag kom att tänka på det här slutade jag. Man får jobba på det 🙂

  9. Pingback: Blue Coaster33

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *