2012-08-31
67

Det finns få saker som är så laddade som bröllop. Jag visste inte det förrän för cirka två år sedan när folk jag känner började gänga sig. Jag trodde att det bara var nåt man gjorde, som att skaffa sig ett jobb eller bli ihop eller flytta utomlands. Men så är det inte. Det är på nåt vis så oerhört dramatiskt? Om man gör det, hur man gör det, varför osv. Kläder och gäster och möhippor blandat med PRINCIPER om huruvida det är romatiskt, praktiskt eller bara en larvig, överspelad tradition.

I kölvattnet av detta händer vissa saker. Som att man om man, som jag, sitter och kollar på bröllopstumblers fast man inte på något vis går i giftastankar, anses som lite knäpp. I bästa fall avundsjuk på alla utvalda, i värsta fall som Muriel i en av mina favoritfilmer från 90-talet (se om den om det var längesen! Mkt rolig). Hur som helst får man inte prata om det. Man ska gå och låtsas som att man aldrig har tänkt på det fram tills dagen det händer och då ska man tycka att det är det bästa någonsin.

Men! Jag är inte knäpp. Jag gillar kärlek och kalas och kläder och inredning och således är främlingars bröllopsbilder ibland det bästa av de världarna. Och bäst av allt är FYWI. Ingen borde ordna en fest utan att hänga lite där först.

Alla bilder från FYWI.