2012-10-03
22

När jag skrev om korrelation och kausalitet häromdagen fick jag en fråga angående det här stycket:

Korrelation är inte kausalitet. Precis som att hela västvärlden har dragit på sig enorma sjukdomar för att någon trodde att bara för att de som äter mycket fett har fler hjärt- och kärlsjukdomar, är det fett som orsakar hjärt- och kärlsjukdomar. I det fallet har missuppfattningen sedan 60-talet orsakat miljontals människor lidande och för tidig död.

Vad menade jag med det? Ska försöka förklara. Det här är nog ett av de ämnen som gör mig mest upprörd, så ha tålamod om det blir lite långt och hoppigt.

I mitten av 1900-talet ökade antalet människor med hjärt- och kärlsjukdomar. Då började läkare så klart forska i vad det berodde på. Man hittade sambandet att de som åt mycket fett och kött, en klassisk amerikansk kosthållning, i högre utsträckning blev sjuka. Däremot kunde man se att folk runt medelhavet, som istället åt mycket olivolja, bröd och grönsaker inte alls blev lika sjuka. Av det drogs slutsatsen att man blir sjuk fett. Studien var helt banbrytande och slog ner som en bomb i västvärlden. Flera länder började införa kostråd, där man rekommenderade människor att dra ner på fettet och istället äta mycket kolhydrater. Den gamla matpyramiden, ni minns. Bröd och sånt längst ner, lite mindre grönsaker, och ännu mindre fett och kött.

So far so good. Ingen blir väl jättesjuk av knäckebröd och spaghetti, även om det typ inte innehåller några vitaminer eller annat kroppen behöver. De stora problemen kom när livsmedelsindustrin började fundera på vad de kunde göra med de här rönen. Eftersom väldigt mycket vanlig mat mat innehåller fett (nötter, ägg, mjölk, kött, avocado) och det nu plötsligt var livsfarligt, började man göra om maten på industriell väg. Vi fick lättmargarin, lättmjölk och lättost, i korven ersattes kött och fett med potatismjöl och stabiliseringsmedel, osv. För att få ner fetthalten blandade man i mer kolhydrater, tillsatser och smakförstärkare (fett bär ju smak) Massor av vanlig mat som människor ätit i årtusenden blev plötsligt något annat.

Samtidigt ångade snabbmatsindustrin på som aldrig förr, och där var det verkligen ingen matpyramid, eller nåt annat, som satte reglerna. Från att ha ätit tre hemlagade mål mat om dagen började folk äta och dricka i farten, i stor utsträckning konstgjord mat, eftersom vanlig mat inte tål att hanteras på det sättet. Det här är inte en effekt av den tokiga studien, men det hände samtidigt och kan ha förvärrat effekterna.

Utvecklingen mot mer socker, snabba kolhydrater och tillsatser på bekostnad av vanlig mat och har pågått och intensifierats de senaste decennierna. Framför allt i USA, men också i resten av världen. Frågan man då måste ställa sig är: har det funkat? Nej, visar statistiken. Folk blir ju bara tjockare och tjockare och sjukare och sjukare. Då måste man ställa sig följdfrågan, vilket också fler och fler forskare och vanliga människor gör: kanske blir man inte sjuk av fett? Kanske ORSAKAR inte fettet alldeles självt hjärt- och kärlsjukdomar och så länge man skippar det är allt lugnt? Kanske är det mycket mer komplicerat än så? Kanske funkar det snarare så här:

Bildkälla här.

Något man nämligen inte har snackat så mycket om är att de personer som åt mycket fett i grundstudien (och var sjukare) också åt mer snabba kolhydrater, rörde sig mindre, rökte mer och åt mindre grönsaker. Ändå bestämde man sig för att just fettet var boven. Det här blev en enorm kassako för livsmedelindustrin, eftersom de nya fettsnåla produkterna blev billigare att tillverka och dessutom kunde säljas dyrare. För att inte tala om läkemedelindustrin, som har kunnat pumpa ut kolesterol- och blodtryckssänkande mediciner på en ständigt växande marknad i typ 50 år.

Man får inte glömma att det när det finns pengar att tjäna på en osanning, är det inte särskilt troligt att sanningen kommer fram. Livsmedels- och läkemedelsindustrierna är ENORMA och oerhört röststarka. De har allt att tjäna på att folk fortsätter äta en massa skit och blir rädda för vanlig mat. Det jag inte fattar är att inte fler journalister, politiker och makthavare blir fullkomligt rasande. Jag menar, folk DÖR ju? Folk blir supersjuka och dör (och ska man vara krass: kostar samhället massor av pengar) och alla ba: synd för er. Av någon anledning har vi fått för oss att just de här sjukdomarna är individens fel, trots att vem som helst borde kunna se att det är strukturellt. För att dra en liten parallell: När digerdöden härjade som värst på 1300-talet dog 30% av den. Idag i Sverige dör 42,9 % av hjärt- och kärlsjukdomar. 5% av alla svenskar har diabetes. Och det är totalt knutet till klass och utbildningsnivå. DET ÄR ETT SYSTEMFEL.

Jag blir så upprörd att jag inte vet var jag ska börja. Om hundra år kommer man att se tillbaka på den här tiden och undra vad sjutton vi höll på med. Det vi gör nu är mer bisarrt än vårt förhållande till rökning för 50 år sedan, för nu har vi så oerhört länge vetat att vi har ett problem, men inte gjort något åt det. Inte ifrågasatt budskapen från dem som har mest pengar att tjäna på att vi tror på dem.

Den som är intresserad av det här bör verkligen läsa Michael Pollans bok In Defense of Food. Dokumentären Food Inc är en annan bra start. Och överlag: fundera på vad det man läser kommer ifrån. Forskning är inte objektiv. Den bedrivs av människor. Människor har ofta en agenda. Det gäller bara att försöka luska ut vad den är.