Retorik bakom kriskommunikation

Retorik är (som jag skrivit tidigare) en kunskap och en konstform som handlar om förmågan att i varje enskilt fall uppfatta det som kan vara övertygande i kommunikationen. Jag brukar likna retorik med noter bakom kommunikationen, därav en användbar kunskap för alla som jobbar med marknadsföring, reklam, PR m.m.

Ett annat intressant område för retoriken är kriskommunikation och krishantering. Nu senast med
NUON – ”Nu upprepar Olofsson nonsens” – affären.

Oftast talas det om kriskommunikation när det handlar om efterkrisfaser, då man hanterar kriser som redan skett. Men kriskommunikation handlar lika mycket om att förebygga och undvika kriser. Lyckad kriskommunikation rör ofta kriser vi aldrig ser.

En krissituation är också en retorisk situation i bemärkelsen att den kräver en kommunikationsinsats. Det kan handla om att informera, övertyga och/eller ena de inblandade. Varje situation har sina speciella omständigheter och det finns ingen exakt mall som alltid kan användas. Retorikens verktyg ökar förståelsen för kommunikationen och är därför användbara under krishanteringen.

Ta exempelvis retorikens Doxa. Vilket handlar om att förstå gruppers gemensamma värderingar, sedvänjor, ideal och övertygelser. Vilket är avgörande i en krissituation för att på bästa sätt kunna kommunicera med inblandade parter. Något som verkar ha brustit vid polisens insats under Husbykravallerna.

Ett annat exempel är retorikens Apologia, konsten att bemöta anklagelser. För att apologia ska uppfattas som etisk bör man erkänna felaktiga handlingar, uttrycka beklagande, be om ursäkt och få till stånd en försoning.

Som sagt, inom retoriken finns många verktyg.

I boken ”Krisretorik”, av författarna Brigitte Mral och Orla Vigsjö, ges en rad exempel på krishändelser med analyser av hur de hanterats. Ett tips för dig som vill öka din förståelse för kriskommunikation.