H(ello)?

Den senaste har ”Facebook-utmanaren” Ello varit på mångas läppar.

Jag blir mer och mer nyfken att testa och ställer mig frågan om det är någon därute som vill bjuda in mig? Skicka gärna ett mail.

Kommuners varumärken

Efter att ha läst boken Varumärken i offentlig tjänst blev jag nyfiken på att se över några kommuners grafiska profiler.

Om vi börjar med den vanligaste typen av figurmärke – logotypen. Vad gäller myndigheters logotyper har heraldiska symboler som sköldar, kronor och spiror varit de mest frekvent förekommande kännetecknen under lång tid. Historiskt sett har anledningen varit att markera myndighetsutövning under statligt överinseende. Tittar vi på kommunernas logotyper idag ser vi att många fortfarande domineras av dessa symboler.

Kommunerna Munkfors, Arjeplog och Norrköping har exempel på helt andra symboler i sina loggor. Kanske ett bra sätt att differentiera sig? Det viktigaste i slutändan blir att utformningen av logotype och visuell identitet har sin utgångspunkt i en idé och gemensamma värden. Annars riskerar den att falla ganska platt.

Något som är intressant är att fler och fler kommuner använder slogans, vilket ger intrycket av ett medvetet varumärkesarbete:

Stockholm – The Capital of Scandinavia
Linköping – Där idéer blir verklighet
Storfors – Stortrivs i Storfors
Ydre – Östergötlands höjdpunkt, i hjärtat av Sommenbygd
Överkalix – I hjärtat av Norrbotten
Arjeplog – en väg, många möjligheter
Sorsele – Vid den brusande Vindeälven

En av teorierna som presenteras i boken utgår från att en kommun har ett faktiskt erbjudande, som något förenklat skulle kunna sammanfattas som vård, skola och omsorg. Detta erbjudande är i stort sett gemensamt för samtliga Sveriges kommuner, alla erbjuder samma sak. Poängen är att när alla erbjuder samma sak, blir det ännu viktigare att differentiera sig. Kommuner är ju konkurrenter eftersom alla har behov av företag och arbetskraft.

Om vi nu ser kommuners faktiska erbjudande som kärnan och en del i det erbjudande som finns inom de fysiska eller geografiska gränserna. Platsen erbjuder bl.a. natur, bostäder, arbetstillfällen, föreningsliv och rent vatten.

Kring detta erbjudande finns den mentala bild som grundar sig på erfarenheter, rykten eller mediebilden. Denna bild, som kallas kommunorganisationens varumärke, ger upphov till en mängd emotionella och symboliska värden.

Tittar man på Stockholm är kommunens mål att utveckla en mental bild av kommunen som stor, levande, viktig och framåt – genom den externa devisen ”The Capital of Scandinavia”.

Utifrån detta tankesätt blir det tydligare att en kommun står inför vägvalet att antingen skapa attraktionskraft för kommunens varumärke eller för dess erbjudande. Författarnas teori är att det i framtiden kommer handla om att skapa attraktionskraft för kommuner med hjälp av ett starkt varumärke.

Vi får väl se. Det är en utveckling som blir spännande att följa.