”Bottenlöst jävla trött på mediahatet”

När den Göteborgsbaserade journalisten Joakim Lamotte skrev en debattartikel på SVT Opinion om hur journalisterna har svikit landsbygden väcktes starka reaktioner. I artikeln skriver han bland annat:

”Vi tillhör inte de grupper som fått sälja allt vi äger för att överleva när samhällets skyddsnät havererat. Vi har inte tvingats lämna familj och vänner för att flytta till Norge för att jobben har tagit slut i Sverige. Istället lägger vi vår lediga tid på att raljera över de som röstar på Sverigedemokraterna och undrar vad SD:s väljare är oroliga för egentligen, medan ensamstående mammor i småstäder blir utförsäkrade och äldre sitter ensamma hemma eftersom de inte har råd med bussbiljett för att åka och hälsa på barnbarnen.”

Jag upplever att det verkar finnas en syn (framförallt från journalister i Göteborg) att Stockholm består av människor som bara sett Stockholm och inget annat under hela sitt liv. Min erfarenhet är precis tvärtom. De flesta jag känner som jobbar med journalistik eller kommunikation i huvudstaden är inflyttade från andra orter i Sverige och har ganska bra inblick i villkoren i hemkommunerna. Sen är förstås den konstitutionella (och stora delar av den ekonomiska) makten samlad i Stockholm vilket förklarar en del av det mediala fokuset. Jag skulle dock säga att Stockholms kranskommuner och förorter lever i en betydligt större medieskugga än många områden och städer på landsbygden.

Lamottes artikel fick flera journalister att reagera och framförallt la jag märke till två personer i flödet som båda beskriver sin verklighet utifrån ett ekonomi- och klassperspektiv. Här har jag samlat en del av deras twittrande nu på morgonen. Det är framförallt Christoffer Röstlund och Sofia Mirjamsdotter som båda reagerat på Lamottes verklighetsbeskrivning. Röstlund skriver bland annat att han är ”bottenlöst jävla trött på mediahatet”.

Läs flera av twitterinläggen i det här Storify-flödet.

Kommentera