Så ska jag skriva min generationsroman

bokhylla

Stephen King berättar i boken Att skriva – En hantverkares memoarer om hur han skrev boken Lida. Det första som kom till honom var bilden av hur huvudpersonen ligger fastbunden i en säng hos en galen kvinna som bestämt sig för att med fysiska metoder se till att han inte skulle kunna ta sig från det hus där de befinner sig. Efter att ha beskrivit den delen av berättelsen vecklade King sedan ut romanen både framåt och bakåt längs tidslinjen och skrev om allt som hände fram till ögonblicket i sängen samt vad som hände efteråt och bokens upplösning.

Andra författare skriver mer linjärt och börjar helt enkelt med inledningen av boken för att sedan bygga berättelsen i den ordningen läsaren sedan får ta del av den, kanske med några kompletteringar av vissa avsnitt under korrekturarbetet.

Det saknas inte direkt människor i kommunikationsbranschen som har en bokidé i byrålådan, eller tänker att de någon gång skulle vilja skriva en roman. Vad är det som gör att vissa faktiskt får det gjort? Är det stenhård disciplin det handlar om? Eller en så stark berättelse att den skriver sig själv? Behövs en tidigt inblandad lektör som agerar beställare och ställer krav på författaren?

Kanske.

Men jag tror också att det handlar om vilken inställning man har till skrivandet. Jag har bloggat i 10 år och skrivit tusentals inlägg. Jag har även jobbat som journalist och skrivit både långa reportage och kortare artiklar. Men ännu återstår att skriva en längre bok. Det jag har insett är att den massiva mängden sidor som en bok består av lätt kan kännas skrämmande. Var börjar jag? Hur ska jag orka? Det är något med den där sammanhållna långa berättelsen som är speciellt.

Kanske är programmet Scrivener lösningen. Jag har tidigare använt det när jag skrev en längre guide på cirka 100 000 tecken och för mig som bloggare med vana att skriva många korta uppdateringar känns det som ett logiskt sätt att arbeta. Scrivener utgår från ett enda textdokument, men låter dig dela in det kapitel och undernivåer i ett strukturträd, lite som att navigera bland filer på en dator. Du kan enkelt hoppas mellan olika delar av texten och i princip skriva en bok hundra ställen samtidigt. Jämfört med att skrolla som besatt i ett superlångt worddokument gör Scrivener texten betydligt mer överskådlig, och kanske framförallt mer tillgänglig. Du kan gå in och ut ur textet på ett icke-linjärt sätt som tilltalar mig. Det finns andra liknande program på marknaden, och de flesta har även funktioner för research och att spara minnesanteckningar, referenser och annat material som du sparar tillsammans med ditt bokprojekt.

Är det i år det händer? Generationsromanen väntar på dig. Och mig. Eller så är det så som det gamla talesättet: ”If you want to be a writer then write”.

Nedan, ett klipp för alla författar-wannabes:

[youtubeplay id=”NTSGp4UdEvQ” size=”large”]

Foto: Pietro Bellini (CC-licens) 

One Reply to “Så ska jag skriva min generationsroman”

Kommentera