SVT Aktuellt struntade i att räkna kön

Bild från den briljanta Tumblr-bloggen "Congrats, you have an all-male panel"
Bild från den briljanta Tumblr-bloggen ”Congrats, you have an all-male panel

Att räkna är viktigt. Och för representation i media kanske ännu viktigare. SVT:s Aktuellt hade tidigare ett projekt där redaktionen räknade hur många män, kvinnor och personer med nordiskt klingande namn som förekom i sändningarna. Något som verkar ha funkat hyfsat när det gäller jämställdhet, men inte lika bra för övrig mångfald. Nu rapporterar Kulturnyheterna att Aktuellt lagt ned projektet i brist på tid.

P1 Morgon i Sveriges Radio verkar ha lyckats lite bättre. De har verkligen utnyttjat räknandets magi när de gått från 73 procents manliga gäster till att oftast uppnå 50/50 mellan kvinnor och män enligt Kulturnyheterna (sen kan gott könsdebatten i sig reflekteras också, apropå ytterligare kön).

Räknandet hjälper till att sätta ljuset på strukturella problem och skapar goda argument för förändringsarbete. Men berättar siffrorna varför strukturen ser ut som den gör? Oftast inte. Då krävs djupare analys. Nyligen släpptes ”Områdesrapport utöver de jämställdhetspolitiska delmålen: Media inklusive sociala medier” av Madeleine Kleberg, docent vid Stockholms universitet. I slutordet för Kleberg ett intressant resonemang kring effekten av räknandet kopplat till journalistrollen. Vad händer när man uppnår jämställdhet både i bevakningen och bland redaktionsmedlemmarna?

”Man kan givetvis diskutera den förväntan som finns om att just kvinnor ska ”göra skillnad” i journalistiken. Krav ställs inte på att 31 manliga journalisters arbete ska medföra en normativ förändring. Den ”manliga” journalistiken utgör i stället normen och därmed innebär förväntningarna på att kvinnor ska göra något annorlunda just för att de definieras som de ”andra” med uppenbar risk för marginalisering. Det är inte lätt att göra skillnad i en arbetskultur där nyhetsvärderingen ofta anses sitta i väggarna alternativt i ryggmärgen. Det är lättare att tala om fördelningen kvinnor och män i olika yrkesgrupper inom medier än att diskutera en nyhetsvärdering som tenderar att misskreditera kvinnors erfarenheter.”

Med andra ord: Bara för att en struktur förändras till att inkludera mångfaldsaspekter som kön och härkomst betyder det inte att de normer som präglar kulturen förändras automatiskt. Fundera på’t.

Relaterat: Häromdagen berättade Rättviseförmedlingen om hur deras nya tjänst Rättviseräknaren nu kommer att börjar testas hos olika redaktioner. Den gör till exempel att Aktuellt slipper rodda med sina excel-ark och manuellt mata in uppgifter kring deras sändningar. Istället ska verktyget automatiskt mäta och belysa innehållet ur ett mångfaldsperspektiv på ett snabbt och enkelt sätt. Sedan måste förstås räknandet leda till handling.

Kommentera