Kodvurmandet ligger i tiden

code

”Ta dig tid och välj ett bra problem. Rena oceaner, utrotningshotade djur, eller varför inte koloniserandet av andra planeter? Det gör inget om det är ett problem som tar tusen år att lösa. Andra kommer att ta vid. Det mänskliga kunskapsprojektet är oändligt, och vårt äventyr fantastiskt.”

Så skriver SvD-kolumnisten, Google-medarbetaren och Neo-grundaren Nicklas Lundblad i texten Brev till sommarlovsbarn. Han uppmanar barnen att stanna inne och bänka sig framför datorn för att lösa världsproblemen istället för att lyssna på föräldrarnas tjat om hopp och lek utomhus.

Kanske kommer vi se tillbaka på den här tiden som en epok då entreprenörskapet var det som hyllades högst, kanske som ett svar på bilden av samhälle som allt mindre finns där när du inte orkar, kan eller vill. Det är upp till dig att skapa din framtid, inte någon annan. Typ.

Helt klart finns det både kulturella och politiska dimensioner i vurmandet för entreprenören och när det handlar om innovation på it-området återspeglas även dessa dimensioner i programmeringskoden som hen eller hens utvecklare skapar. Det visar Bloomberg News tydligt i mastodont-artikeln What is code? – ett gigantiskt reportage, eller guide, eller skola, om hur det mesta inom datorvärlden hänger ihop.

En bekant uppskattade att kostnaden för att producera reportaget borde ha varit cirka 400 000 kronor. Det är helt klart ett av de större och mer djuplodande försöken att beskriva både den teknik och den kultur vi lever i just nu.  Den som läser What is code får en grundlig genomgång av hur kod, appar och algoritmer fungerar, men också vad som egentligen händer när du slår ner en tangent på ditt tangentbord. Du får också lära dig vilken roll tech-konferenser spelar inom programmeringskulturen, samt hur de fysiska mötesplatserna även pekat ut problem inom utvecklarvärlden.

”When people started talking about conference behavior, they also began to talk about the larger problems of programming culture. This was always an issue, but the conference issues gave people a point of common reference. Why were there so many men in this field? Why do they behave so strangely? Why is it so hard for them to be in groups with female programmers and behave in a typical, adult way?”

Att koda ligger helt enkelt i tiden, och programmeringsnörden som vår tids näringslivsstjärna är etablerad sedan länge. Motsättningarna mellan de egenskaper som premieras och behövs inom programmeringskulturen och de kunskaper som behövdes för att slå sig fram under industrialiseringens första epok skapar en grogrund för en ny debatt om hur kod (och kodandet) påverkar samhället, normerna och framtiden.

(Foto överst: Jeffrey Zeldman, CC BY-NC-ND 2.0)

Kommentera