8 kommentarer om kvinnors utsatthet i det digitala rummet

rundabord

Arbetet för att stärka kvinnors rättigheter måste ske även i digitala miljöer, i Sverige likväl som i de länder Sverige stöttar med sitt bistånd. Det var bakgrunden till ett rundabordssamtal som arrangerades hos Sida idag. På plats fanns ett femtontal personer som representerar olika organisationer, myndigheter och initiativ, och som alla jobbar med jämställdhetsperspektiv på olika sätt. Enligt Sidas generaldirektör Charlotte Petri Gornitzka har stödet till projekt relaterade till jämställdhet tredubblats sedan 2008.

– Kvinnors möjlighet att uttrycka sin röst och påverka är extremt viktigt för Sidas uppdrag, sa Charlotte Petri Gornitzka.

Den digitala miljön återspeglar förstås hur samhället ser ut i övrigt, även om möjligheten till anonymitet och brist på emotionell bandbredd kan försämra diskussionsklimatet. Rundabordssamtalet blev kanske inte så mycket av ett samtal, utan snarare en genomgång och problematisering av de här frågorna utifrån varje deltagares perspektiv och erfarenheter. Rättsväsendets och andra instansers brister när det gäller att hantera hot på internet jämfört med i den fysiska verkligheten var ett tema som återkom. Till hösten planerar Sida att plocka upp tråden igen som huvudarrangör för Stockholm Internet Forum som kommer att ha jämställdhet och ICT som tema.

Här finns ett Storify-flöde med det som twittrades under samtalet.

Kommentarer från deltagarna under rundabordsamtalet:

Maja Fjaestad, statssekreterare hos Kristina Persson, minister för strategi- och framtidsfrågor samt nordiskt samarbete.
“Vi har en starkt könssegrererad arbetsmarknad i Sverige, men också en segregerad användning av teknik. Och nästan ingen teknik uppfattas som genremässigt neutral. Bara hur en borrmaskin och en stavmixer designas avslöjar hur vi ser på tekniken.”
“Vi behöver ett modernt straffrättsligt skydd för den personliga integriteten på internet. Vi måste också adressera det stora misslyckandet vi har när det gäller ett segregerat teknikområde. Men det finns en möjlighet till omtolkning av teknikens roll.”

Marcin de Kaminski, Sida
“De utmaningar vi ser på yttrandefrihetsområdet är relaterade till andra rättighetsbaserade frågor, som rätten till land, organisering, politiskt deltagande och inte minst kvinnors rättigheter. Vi ser att kvinnor är särskilt utsatta och internet är inte separerat från det. De grupper som vi ser som marginaliserade offline är också även mer utsatta online. Vi och våra partners följer också hur hot på kvinnor på nätet ofta följs av våld och hot i köttet.”

Seher Yilmaz, Rättviseförmedlingen
“När samtalsklimatet blir hårdare på nätet så väger vi varje ord på guldvåg innan vi lägger ut det. Och vi ser att allt fler väljer att bli tysta. Det är farligt. Det blir en viss typ av personer som orkar vara ute och prata om jämställdhet. Bilden blir också att den som ger sig in i de här frågorna måste tåla att bli utsatt och hotad. Det gör att man normaliserar beteendet. Det tog även sex dagar efter att jag tog över som ordförande för Rättis innan jag hängdes ut på Avpixlat, vilket aldrig Lina Thomsgård blev. Vi måste fundera på vilka som orkar driva på och vara en del i det offentliga samtalet.”

Vian Tahir, Nätaktivisterna (som utbildar unga i nätaktivism och vilka rättigheter och skyldigheter som finns på nätet).
“Unga som tar kontakt med rättsväsendet efter hot och hat möts ofta av attityden att begränsa sig på nätet. Det finns en hel del unga som inte har stöd från en arbetsplats, en redaktion eller har tydliga rutiner för hur man gör. De måste ensamma hantera hot och hat och får då ofta ett ganska avmätt bemötande från vuxenvärlden, till exempel skola och polis. För ungdomar kan nätet vara den enda vägen för samhällsengagemang.”

Isobel Hadley-Kamptz, Digitaliseringskommissionen
“Maskulinitet kodas som ‘det som inte är kvinnligt’, vilket gjort att teknik även kodats på det sättet. Det här är ett väldigt tydligt västerländskt fenomen, för när man tittar på utbildningar och synen på naturvetenskap, teknik och så vidare, så är det i Nordvästeuropa och USA som det ses som manligt. I Östeuropa har man en lång tradition av kvinnliga matematiker. I mellanöstern är flickor generellt bättre än pojkar på naturvetenskap och teknik. Det handlar om framväxten av den manliga nörden som koncept, och hur det blev den typ av människa som tekniken handlade om.”

Jenny Rönngren, Allt är möjligt, Media Watch Group
“Vi måste se att det är samma värd som vi lever i, även om vi verkar på olika plattformar. Det finns en attityd när det gäller hat och hot mot kvinnor i stil med ‘nåt måste man väl gjort för att förtjäna det’. Vi har märkt att när man pratar om det, så blir det ändå en slags hyfsning av samtalet. Så det sista man ska göra är att vara tyst.”

Marie Månsson, Civil Rights Defenders
“När det gäller specifika hot mot kvinnor så handlar det i större utsträckning om hot som påverkar integriteten, ofta kopplat till sexualitet. Det är också vanligare att det kommer från familjen. Man blir utsatt både hemma och offentligt.”

Christina Hagner, Kvinna till Kvinna
“Vi är verksamma i konfliktländer och där är de patriarkala strukturerna väldigt starka. Mycket handlar om förtal. Det sprids rykten om de kvinnliga aktivisterna om att de är lösaktiga, eller dåliga mammor. Det är ett effektivt sätt att tysta kvinnor i de miljöerna eftersom en kvinnas anseende är så oerhört viktigt. Den typen av hot syns inte men är lika förödande för kvinnor som vill vara aktiva i samhället. Sen brukar vi säga att det största skyddet mot kvinnor är andra kvinnor.

Kommentera