Det viktigaste du kan göra idag.

Alltså herregud vad mycket det kan vara att stå i när man har varit borta några dagar. Tänkte att ni skulle få en liten analys av min helt bisarra helg, men det får bli i morgon istället.

Först och främst: Tusen tack för fina ord och mail angående mina två förra inlägg. Det är jäkligt svårt att skriva om stora och komplicerade saker, framför allt när man inte direkt har någon lösning. Så att ni gillar när jag försöker gör mig otroligt glad!

Sen och ungefär lika främst: Om du på något sätt jobbar med reklam, marknadsföring, media eller liknande, måste måste måste du kolla på det här föredraget, som Sandra bloggade himla bra om häromdagen. Det handlar om hur människor framställs i media och reklam. Det handlar om vad det gör med oss. Och hur det inte är ett litet problem som handlar om att sälja mer eller mindre. Och så är det roligt. Jag lovar.

Kan inte alla ni som på något sätt i ledande position på ett företag bestämma att ni kollar på det här tillsammans med era kollegor och sen diskuterar lite? Tar mindre än en timme. Så mycket enklare och billigare än att ta in en ”inspirerande” koneferenssnack-människa.

Killing us softly 4 (2010)

http://youtu.be/1ujySz-_NFQ

http://youtu.be/E4-1xCf3I7U

6 Replies to “Det viktigaste du kan göra idag.”

  1. Jag såg den i går, grymt bra! Väckte många tankar till liv. För ett tag sen satt jag nära två unga flickor tror inte de var äldre än tio, de hade smink, klackskor, handväska, lång fint spikrakt hår. De pratade och uppförde sig som om de vore trettio. Jag reagerade, såg fler som gjorde detsamma. (När jag var tio (uppväxt på landet) visste jag knappt vad smink var.) Vi har blivit så inpräntade av dessa skönhetsideal att man knappt reagerar längre. Förra veckan såg jag Top model Sverige och därefter Girl model på SVT där kan vi prata kontraster. Ena sidans ytlighet med glitter och glam, smala tjejer med attityd som helt ovetandes blir role models för yngre. Andra sidan den smala söta tjejen som vill tjäna pengar så att familjen klarar sig. Lämnas ensam i ett främmande land med människor som behandlar dem som boskap. Det är vidrigt och jag blir så arg. Så arg.

  2. Min dotter, 6,5 år, ser endast på Bolibompa på dator. Vi har inga andra barnkanaler, vi kollar inte Idol, Let’s dance eller Melodifestivalen. Eller TV med reklam.
    Det är ju inte något statistiskt underlag bara hon, men hon är mer barn än de flesta flickorna i hennes klass. Många andra av flickorna är mer ”vuxna”.
    Om det är bra eller dåligt i långa loppet har jag ingen aning om. Men jag tycker det är skönt att hon är barn så länge som möjligt.

  3. Att USA är ett klasssamhälle vet alla, och att det är precis lika illa i Sverige, det hoppas jag oxå att alla vet.

    I min svarta familj i USA har de flesta välbetalda jobb, det är mer än vad jag kan säga om mina invandrarkompisar i Sverige

    Från en svart AmeriKan som bor i Sverige

  4. Man önskar precis som du säger att alla inom de branscher som sprider dessa hemskheter faktiskt ser vad de gör och förstår innebörden av det också. För vi som inte skapar dessa annonser kan försöka skydda oss själva och alla barn och ungdomar så gott det går från allt de ser, vilket inte är en enkel uppgift, men vi kan på så sätt inte motverka att de fortfarande tillverkas och når ut till alla andra.
    Jag fick vara barn en förhållandevis lång tid mot dagens barn och blir uppriktigt ledsen i hjärtat över hur flickor, och pojkar, i otroligt unga åldrar inte är barn i samma utsträckning längre. Jag är också otroligt tacksam över att jag som liten flicka inte hade på mig trånga jeans som ger mig märken på kroppen och ont i magen, inte sminkade mitt ansikte och tärde på min hud som då inte hade några skönhetsfläckar överhuvudtaget och att jag dessutom inte hade en iPhone med mig när jag gick och la mig om kvällarna utan istället läste böcker om trollkarlar och hästar. Jag plattade sönder mitt hår men det är någonting som jag kan leva med och reparera. Jag undrar däremot hur enkelt det är och hur lång tid det tar att reparera en desillusionerad världsbild. Och självbild, allra främst.
    Sedan vill jag även slå ett slag för att de lövtunna modellerna och idealen inte bara innebär att man som icke-lövtunn flicka och kvinna önskar att man vore smalare, det gör det även svårt för en underviktig, lövtunn tjej, som jag alltid har varit, att gå upp i vikt då alla andra ser på dig som perfekt. Vilket du inte är, då du som 45-50 kilos-tjej och 170 lång har benknotor som står ut, du inte fyller ut kläder och har någonting som jag närmast kan likna vid ett skörare kroppsförsvar, både mot sjukdomar och världen. Detta är också någonting som borde belysas. Du kanske känner dig accepterad och bekräftad som underviktig, men det accepteras inte alltför ofta att du gärna skulle lägga på dig ett antal kilo. Att dessutom ha negativ inverkan på andra tjejer som jämför sig med dig är ingen rolig upplevelse.
    Jag är idag 20 år, inte fullt lika underviktigt längre men klart påverkad av all reklam som jag har stött på i mitt liv. Jag brinner och kämpar för unga flickors hälsosamma och realistiska självbild, och tycker det är oerhört bra och starkt av dig att ta upp detta.

  5. Tack för att du lade ut dessa filmer! Blev både arg och ledsen, vilket är ett bra steg då jag oftast är ganska avtrubbad när det gäller liknande klipp. Missförstå mig rätt, jag har alltid tyckt att det är ett viktigt ämne, men de här klippen trängde liksom in under mitt skal och in i mitt huvud på ett helt annat sätt. Helst av allt skulle jag vilja tvinga alla jag känner att se dem, men tyvärr är det troligtvis så att de personer som mest skulle behöva se dem är minst troliga att göra det… Ps. Gillar din blogg, you go girl!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *