En efterlysning

Vi på CCM (avdelningen på Handels där jag forskar) är i desperat behov av en ny logga. Och eftersom så otroligt många av ni smarton som läser det här är duktiga på form tänkte jag att det kanske skulle gå att göra ett utbyte? Se förslag enligt nedan. Studenter, byråer, frilansare, alla får hemskt gärna vara med. Och om du inte själva är lagd åt formhållet, tipsa gärna någon du känner!

Brief: New logo for CCM

Center for Consumer Marketing (CCM) is a research department at Stockholm School of Economics (Handels). Our job is to do research on the hottest topics in consumer marketing, advertising and retailing, as well as teaching a number of courses at the school. We are currently 12 people in the department. If you work in marketing or advertising you might have heard of some of us, like Micael Dahlén, Magnus Söderlund, Sara Rosengren, Erik Modig and Nina Åkestam.

Today we don’t have a logo, but it’s about time we get one. It will primarily be used on our website and Facebook page, when we give lectures, in our courses and potentially for some merchandise. Ideally it should feature the possibility of a subscript (or similar) that we can adapt for different courses etc (for example: CCM – 750 Marketing Frontiers, which is the name and number of a course we give this spring). Other than that, we are open for any ideas.

Since we are not made of money (which might sound ironic since we’re part of a successful business school, but this is academia after all) we’d like to make you an offer. If you make our logo, we will fix you up with the latest research on any advertising topic of your choice. You pick the date, place, time, people – we deliver a lecture that expands your mind. Sounds like a deal?

Game plan

02 Apr: Brief

16 Apr: Submit rough ideas/sketches to nina.akestam@phdstudent.hhs.se. To limit your workload nothing has to be entirely fleshed out, as long as we understand the basic idea. Based on these ideas, we will pick a favorite.

23 Apr: We will get back to the winner, who gets all the time they need to complete the work. Once it’s done, we reward the winner with a lecture from one of our CCM:ers on the topic of your choice, worth around 50 000 SEK.

Questions? nina.akestam@phdstudent.hhs.se

No power to the people.

Några efterlyste ett förtydligande om det här med konsumentmakt efter mitt inlägg förra veckan. Vad är egentligen konsumentmakt och hur i hela friden kan jag påstå att det inte fungerar?

Konsumentmakt är människors möjlighet att förändra saker genom vad de konsumerar. Grundantagandet är att genom att välja eller välja bort vissa saker kan helt vanliga människor påverka hur företag exempelvis producerar sina varor, hur de behandlar sin personal eller vad som finns i sortimentet.

Konsumentmakt är ett helt självklart begrepp och de flesta har aldrig ens funderat på om det funkar eller inte. Det låter ju rimligt. Precis som det låter rimligt att ökad tillväxt leder till minskade ekonomiska problem (allt får det ju bättre!) eller att vi människor gärna tar 20 kronor i present även om personen bredvid oss får 100, eftersom 20 ju är bättre än noll.

Problemet är att alla de här idéerna bygger på ekonomiska grundantaganden som inte stämmer, inte helt och hållet i alla fall. Det är intressant, tycker jag, hur mycket ekonomisk forskning som har bedrivits de senaste 100 åren som vi liksom helt och hållet missar. Till exempel menade redan en av nationalekomins anfäder, John Meynard Keynes, att ekonomisk tillväxt bara var ett verktyg för att kicka igång världen efter depressionen på 20-talet. Sen skulle fokus skiftas från produktion och konsumtion till ”att titta på liljorna”, alltså ta det lugnt och leva livet. (läs mer om det här i Katrine Kielos bok Det Enda Könet). På samma sätt har spelteori och ekonomisk psykologi visat att folk inte alls vill ha 20 kronor om någon annan får 100 för samma prestation. Då blir vi sura och föredrar att ingen får något.

För att marknader ska funka som man tänker i ekonomisk teori måste ett antal villkor vara uppfyllda. Till exempel måste varan vara enkel och homogen, och köpare och säljare lika starka och sitta på exakt samma information, vilket är all relevant information som finns i hela världen. Priser måste vara förändringsbara, liksom tillgången till varor. När de här förutsättningarna gäller funkar teorin om utbud och efterfrågan superbra. Om kunderna inte gillar en vara blir den inte såld, och producenten kan snabbt sänka priset. Om det inte räcker kan hen snabbt byta ut varan mot en annan. Det är själva grunden för konsumentmakt: när jag inte gillar något kommer producenten i samma sekund veta det, och innan jag har hunnit blinka har det istället dykt upp en vara som är som jag vill ha den och en affär kan bli av.

Problemet är att så ser det väldigt sällan ut i verkligheten. Sedan industriella revolutionen handlar vi inte grejer på marknaden i byn. Vi lever inte i en marknadsekonomi; vi lever i en utbudsekonomi. Där saker produceras och prissätts på förhand och kunder sen får tacka ja eller nej. Varor är inte homogena, priser kan inte enkelt förändras, varor och produktionssätt kan inte blixtsnabbt bytas ut. Ett vanligt ägg blir inte ekologiskt bara för att jag som kund vill det. Och framför allt: företag och kunder är inte jämnstarka. Och det är här antagandet om konsumentmakt börjar skaka ordentligt.

Företaget är per definition väl organiserat, vilket kunderna väldigt sällan är. Företaget sitter på oändligt mycket mer information och påtryckningsmedel i olika former, från reklam till politisk lobbyism. Därför är det så otroligt svårt för konsumenter att fatta välinformerade beslut, agera på dem och därmed påverka vad ett stort företag gör.

Det här betyder att många företag älskar att prata om konsumentmakt. Om konsumenterna har makt är det ju också konsumenternas ansvar vad som sker. Det är alltså ett utmärkt sätt att friskriva företagen själva från ansvar, samtidigt som de vet att konsumentmakten inte är något reellt hot.  Det är därför jag är kritisk mot ordet. Det är därför jag tycker att det är självklart att vi behöver lagar och regler om bestämmer hur företag får beter sig, inte något luddigt dravel om att ”ge folk vad folk vill ha.” Vi behöver ett systemskifte, vilket jag inte på något vis är ensam om att tycka (exempelvis visade en rapport från Nordiska Ministerrådet i höstas samma sak).

Men, det finns undantag. Modern CSR-forskning pratar ofta om två delar av konsumentbeteende: bojkott (att välja bort något) eller buycott (att välja till något). Medan bojkotter sällan funkar, av skälen ovan, kan stödköp från företag man gillar ge väldigt bra effekter för att förändra även andra företag i samma bransch.

Ett annat sätt är att ändra maktbalansen genom att konsumenter organiserar sig och hörs lika högt som företagen. Sveriges Konsumenter har en massa bra exempel på hur det kan gå till. Men, inget av förslagen går ut på att bara undvika vissa varor. Det krävs betydligt mer för att något ska hända, så är det tyvärr.

Om saker och ting ska förändras måste vi alla läsa på. Ifrågasätta teorier, principer och regler. Vi måste fatta var och hur vi kan göra skillnad. För även om symboliska gester som att ha på sig en viss t-shirt och inte en annan kan vara viktiga, kommer de aldrig att räcka. Det var helt enkelt det jag menade.

Huvudkälla:

The Oxford Handbook of CSR

 

 

 

Det handlar om dig

Jag hade skrivit ett JÄTTELÅNGT inlägg om konsumentmakt som jag tänkte posta idag, men så kom jag på att det är första april och då vet en ju aldrig hur saker och ting tas emot. Vem vill skriva tusen miljoner ord om viktiga saker och så tror alla att det är ett SKOJ? Inte jag. Det kommer i morgon istället.

En annan sak som inte är på skoj är att jag har läst ut Sandras debutroman Det Handlar Om Dig. Är naturligtvis väldigt partisk i frågan (om någon inte vet det är Sandra den person jag har tillbringat mest tid i mitt vuxna liv tillsammans med. Vi jobbade ihop varje dag i över fem år och bodde dessutom tillsammans ett av de åren), men den var ju helt fantastiskt bra. Jag läste första utkastet för ungefär två år sedan och har följt hela processen så klart, men ändå. Att läsa pärm till pärm är något annat.

På releasefesten förra veckan pratade jag med Sandras mamma om oss. Det lustiga i att vi följs åt hela tiden trots att vi sällan fattar beslut tillsammans och är väldigt olika. Att vi började jobba på reklambyrå samtidigt, ville flytta till New York (och hem igen) samtidigt, och nu böckerna dårå. Vi kommer alltid från helt olika håll till nästan samma resultat.

En annan intressant sak är att vi aldrig har bråkat. Vi har aldrig tävlat. Vi har gjort samma saker samtidigt utan att någonsin jämföra oss. Det har liksom alltid varit okej att vi är fucked på våra olika sätt, då får man jobba med de förutsättningarna helt enkelt. Jag vet inte varför det har blivit så med just oss, men jag är väldigt glad över det. Jag önskar att fler vänskaps- och jobbrelationer var så. För självklart blir allt bättre, roligare och smartare då.

Hur som helst: pip iväg och köp boken tycker jag, det är 118 välinvesterade kronor!