Apples satsning på content – ett wake up call för svenska medier

Årets Apple-kalas var mer stjärnspäckat än vanligt. Oprah var på scen, Steven Spielberg likaså. Och redan här, genom att titta på lanseringsfestens gästlista, inser man att något skumt är på gång. Apple har skiftat fokus, från smarta prylar till smart innehåll. Årets lösningsorienterade nyheter från techgiganten flörtar med användaren, men är ett skräckscenario för svenska medier.

Försäljningen av mobiltelefoner droppar. Apples iPhone har blivit stor nog att växa ikapp sin storasyster iPad. Medan iPad har avstannat i sin tonårsskrud för att likna sin skitunge iPhone till lillasyster. Samtidigt får mellanbarnet iPad Pro sin första skäggväxt och tar vuxenpoäng från det äldsta syskonet MacBook Pro. Nuförtiden är hela Applefamiljen en enda homogen klan där det börjar bli svårt att särskilja den ena individen från den andra.

Produkterna som så fundamentalt förändrade marknaden har nu också blivit lite av en belastning för Apple, som nu anses vara stagnerade och visar brist på förnyelse.

Ledande utvecklare på företaget har fattat detta och med tanke på köparnas svikande uppmärksamhet riktar man nu fokus åt ett nytt håll. 2019 ska allt handla om content. Som marknadsförare eller medieveteran känner man sig här kanske lite kaxig och i fallet Apple, ett steg före. Jag menar, innehåll – pyttsan, det har vi ju snackat om i flera år nu.

Apples VD Tim Cook, Oprah Winfrey och Steven Spielberg utanför Steve Jobs Theater under lanseringseventet 25 mars, 2019, i Cupertino, Kalifornien. (AP Photo/Tony Avelar)

Bland årets nyheter presenterade Apple den 25 mars bland annat följande:

Apple News+

Ett nyhetsabonnemang, eller digitalt ”news stand” som man uttryckte det, där över 300 ledande magasin och ett fåtal dagstidningar ingår för en månatlig avgift på 10 US-dollar. Endast tillgängligt i USA och Kanada för tillfället.

Apple Card

Det nya kreditkortet möjliggör betalning via mobilen med en 2%-cashback på alla köp, liksom 3%-cashback på alla Apple-produkter. Inga årsavgifter. För extra blingfaktor finns ett fysiskt platinumkort att beställa.

Apple Arcade

Företagets gaming-service där användaren kan prenumerera på 100 nya och exklusiva spel. Miljön är helt annonsfri.

Apple TV+

En nätverkslösning som ger användaren access till sina favoritprogram från de största kabel-TV-aktörerna. Ska även ha egna originalprogram i vad som beskrivs som Apples nya försök att utmana Netflix, HBO och Amazon Prime Video.

Det här är ju inte första gången som Apple försöker sig på content och nyheter. Redan existerande Apple News har ju kurerat innehåll från ledande publicister till trogna iOS-användare. Nytt med Apple News+ är att man för första gången tar betalt från användaren (10 US-dollar i månaden) i form av ett abonnemang och därmed är också utbudet utökat. På lanseringen försäkrade Roger Rosner, Apples Vice President of Applications att över 300 magasin skulle finnas tillgängliga för abonnenterna.

Årets lanseringsfest skilde sig också på ett annat plan, vilket också lämnade många i publiken undrandes. På tidigare lanseringsevent har Apple alltid varit snabba med att göra de nya produkterna tillgängliga för sina användare, max med några veckors fördröjning efter eventet. Den här gången var det i stort sett bara Apple News+ som blir tillgänglig på momangen.

Satsningen på streamat innehåll, Apple TV+, ska tydligen ha färdigfilmat innehåll med och av både Oprah och Steven Spielberg. Men techjätten visade inte upp något innehåll på scen, vilket fick många att undra över när i tiden tjänsten skulle finnas tillgänglig på marknaden.

Önsketanken: Ett abonnemang, flera källor till content & nyheter

Svenska medier har fått slita hårt för att introducera betalt innehåll på sina digitala plattformar. Från en uttalad motvilja att betala för nyheter har nu publiken börjat vänja sig vid fenomenet, som egentligen inte skiljer sig något från att man betalar när man går på bio, på teater eller in på ett museum.

Man kan inte kalla det annat än en bedrift och superprestation att svenska medier klarat av denna tuffa initiering på den digitala spelplanen. Väl framme i den högsta nätligan spelar man nu på riktigt om konsumenternas digitala mediepeng. Däremot finns det fortfarande en nöt att knäcka.

Med alla dessa silos börjar det för den medieglada konsumenten bli dyrt att vara prenumerant för att stödja och ta del av marknadens många medietjänster. Det har helt enkelt blivit dyrt att vara påläst. Så varför envisas mediehusen om egna, och i sammanhanget, rätt begränsade prenumerationer?

En eller två Play-tjänster, streamad film, Spotify, en rikstäckande morgontidning och även sin lokaltidning. Lägg därtill spel i mobilen, casino, betting, gaming, e-böcker, ljudböcker, YouTube Premium, poddar och träningsappar. Den månatliga digipengen för privata hushåll har onekligen ökat. Men när når vi en smärtgräns?

I ett samhälle där access till information blir en socioekonomisk fråga och tillgång till nyheter en bristvara för den som inte nått en viss inkomstnivå, då har vi inte bara skapat en elitistisk bubbla där kunskap är själva råvaran. Vi bäddar också för utökad segregation och ännu högre trösklar för den som ännu inte förfogar över (men törstar efter) ett mångfacetterat informationsutbud.

När nu Apple ger sig in i ligan om underhållningskronan och nyhetsvalutan, får vi ytterligare en silo för användare att antingen joina eller stå utanför. iOS-användare kan nu med hjälp av Apple News+ och Apple TV+ få smarta tjänster som aggregerar innehåll från flera producenter. Om och när denna intar svenska marknaden finns det ju en risk att i alla fall Apple-användarna ser tjusningen i ett abonnemang, flera källor till content och nyheter.

Jag ser det här som etablerade mediers cue att inta scenen på allvar. Nu höjs ribban och techgiganter som Apple kommer inte gå in i content-affären med vänsterhanden. Tvärtom kommer de sträva efter att toppa content-ligan. Om man som traditionellt mediehus helt missar den contentrevolution som pågår just nu; med jättar som Amazon, Apple och snart kanske också Facebook som blir innehållsproducenter, ja då finns det en risk att man hamnar utanför användarens alltmer restriktiva och medvetna medieval. Det valet är inte baserat på preferens, utan blir en budgetfråga för konsumenter som måste gallra i det växande utbudet.

Räddningen finns i nätverkslösningar där Schibsted, Bonnier och lokalmedia i tryckt press; aktörer som Nent, Discovery Networks och Telia (TV4 & Cmore) i rörlig media, erbjuder användaren enkla och gemensamma inloggningar till allt utbud. Så länge som alla medier låser in sitt content i egna silos kommer publiken i slutändan rikta blicken mot tredje parts-lösningar (Netflix, Spotify och nu också Apple TV+) när det kommer till nyheter, serier, film och musik. Inte för att de kanske alltid är bättre, utan för att utbudet är större och därmed blir abonnemangsformen mer ekonomisk.

Visst kan det svenska medieetablissemanget också joina Apple TV+ och Apple News+ och dela sitt eget utbud i ett iOS-sammanhang. Bra för spridningens skull. Men här planerar ju Tim Cook-ledda Apple givetvis att kapitalisera på publicister som önskar vara med och leka. Därför tror jag mindre aktörer i första hand tjänar på att utforska alla möjligheter kring egna nätverkslösningar på hemmaplan innan man hoppar på content-flyget till Cupertino, Kalifornien.

Låter det dystopiskt och som en omöjlig uppgift att lösa? Inte alls – se det istället så här. Den riktiga utmaningen var att få användaren att betala för innehåll. Det har vi redan löst genom att höja nivån och kvalitén på det innehåll som vi nu vill att läsaren och tittaren ska pröjsa för. I nästa steg måste vi bli lite mer patriotiska för att värna om att svenska och nordiska mediehus över huvud taget ska överleva.

Som användare handlar det om att lägga sin digitala röst på inhemska aktörer och inte bara på Kalifornien-baserade techjättar. Som svenskt mediehus gäller det att öppna nya dörrar till samarbeten. Allt för att i slutändan lansera enkla, smidiga och ekonomiskt hållbara abonnemang för dagens nyhetstörstande och underhållningskonsumerande digitalist.

 

Foto: TT

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *