Prokrastineringsmüsli

Medan jag funderar på vad jag ska skriva om den Marabou ”Black”-debatten jag deltagit i under helgen kan jag lika gärna dela med mig av ett recept på en god, hemrostad müsli med low-carbprofil som jag gjorde i morse:

 God, hemrostad müsli med low-carbprofil

drygt 2 dl solrosfrön
1,5 dl pumpakärnor
1/2 dl kokosflingor
1/2 dl linfrö
1/2 dl sesamfrön
2 dl grovhackade nötter, exempelvis mandlar och valnötter
1/2 tsk vaniljsocker
1 tsk kanel
1/2 dl vatten
1/2 dl olja med neutral smak

Sätt ugnen på 200°C. Blanda ihop allting och låt stå fem minuter. Sprid ut på en bakpappersklädd plåt och rosta på näst översta ungsvalsen. Blanda runt efter 6 minuter, övervaka noga efter 10 minuter så att det inte bränner och efter 10–13 minuter är det klart. Ät gärna med filmjölk eller naturell yoghurt och blåbär.

Annars då? Jo, Håkan har släppt den bästa låten sedan Du är snart där och Alex och Sigge har gjort ett väldigt intressant podcastavsnitt där de jämför GW Persson med ett brinnande lejon. Lyssna på det!

Premiumätarna

När man ser Historieätarna förstår man att det där med om man tycker någonting är gott eller äckligt till väldigt stor del beror på vana. Jag älskar matlagning av den högre skolan, framförallt att äta upp resultatet av den, men ibland kan jag fundera på hur det hade varit om jag aldrig, så att säga, tagit första silen av vissa ingredienser. Om man aldrig hade smakat något annat än matolja, strösocker, vinäger, bryggkaffe, mjölkchoklad, kranvatten, tomater och isbergssallad hade man knappast saknat extra virgin olivolja, muscovadosocker, balsamvinäger, Arabicabönor, 70%-ig mörk choklad, källvatten, Romanticotomater eller provensalsk salladsmix, eller hur?

För att inte tala om salt. Väldigt länge hade vi i stort sett bara det som ironiskt nog kallas finsalt:

Men så kom någon smart människa på att göra finsaltet till fulsalt och vips! Med flingsaltet kunde man också ta sisådär 770% mer betalt per kilo:

Om man börjar fundera över hur många basvaror som blivit premium de senaste tjugo åren förstår man plötsligt varför man lägger en absurt stor del av sin lön i livsmedelskejdornas kassa. Och man gör det gärna. För det är ju så gott.

Lättsamt snackssnack

Så här i arbetsveckans sista skälvande minuter kanske det kan passa med ett snackstips? Nämligen hur du får väldigt mycket godare nötter. Det får du om du rostar och saltar dem själv. Milsvitt godare än de trötta och sega stackare du köper i lösvikt från naturgodisdisplayen – och busenkelt.

Gör så här:
Köp naturella nötter, förslagsvis cashew. Sätt ugnen på 200 grader. Koka upp en rejäl skvätt vatten och ös i ganska mycket salt (om du inte är bekväm med recept som talar om skvättar, nypor och nävar så kan vi bestämma att det är 2 dl vatten, 2 matskedar salt och 200 g nötter).

När saltet är upplöst lägger du i nötterna någon minut och häller sedan av dem i en sil. Lägg upp dem på en bakpappersklädd plåt och häller på en slurk (en knapp matsked) neutral olja och skjutsa in i ugnen, strax över mitten. När det gått ungefär fem minuter rör du om i dem, och efter tio minuter får du börja spana om de fått den färg du eftersträvar.

När färgen är till belåtenhet låter du dem svalna ordentligt och äter sedan upp dem till förslagsvis ett glas vitt.

Skål och trevlig helg!